Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

"En social klausul som är lätt att gilla"

Kommunala särkrav kan vara helt ok, tycker Staffan Åkerlund.

Publicerad: 22 februari 2017, 09:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Förbudet mot kommunala särkrav vid upphandling av bygguppdrag är lätt att kringgå. Det är illa. Det motverkar effektiva byggprocesser i en tid när dessa behövs mer än någonsin.

Men handlar det om krav att vinnande offerter måste inkludera praktikplatser och jobb till nyanlända handlar det om en helt annan dimension. Det är samhällsbyggande i praktiken.

Samhället är den byggda miljön – för människors skull. Det är en bebyggelse för jobb, boende, utbildning, kultur, fritid – och som mötesplats.

Historisk chans

Det vi bygger är med andra ord lika betydelsefullt för det civila samhället som vice versa. Här har byggsektorns alla aktörer, byggherrar och entreprenörer, en historisk chans att spela en avgörande roll på ett sätt som få andra, politikerna inkluderade.

Det är den första generationens invandrare och nyanlända som svarar för all befolkningstillväxt sedan 2010 enligt SCB-statistik. Samtidigt pekar motsvarande period på en svag minskning i antalet infödda svenskar. En stark plussida korsade en svag minussida 2010 och accentuerades fram till 2016. En minnesvärd fredag helt nyligen passerade vi som befolkning 10-miljonersstrecket.

På ett av byggandets enligt alla mått viktigaste årsmöten under senare tid, Samhällsbyggnadssektorns etiska råds årsmöte den 16 februari presenterades i den öppna delen två exempel på hur själva byggverksamheten kan göra skillnad.

Medveten rekrytering

Mats Hoffmann, HR-ansvarig och delägare i Stockholmsföretaget Dipart visade i detalj hur mångfaldsarbete och en värdegrund som vuxit fram kontinuerligt, i löpande dialog med aktiva medarbetare, skapar en starkt och lönsamt byggföretag med ett inkluderande och mångkulturellt arbetsklimat. I början kunde det låta ”Du Mats, nu när vi inte längre är rasister på Dipart, varför är vi bara två finnar och resten svenskar?”

Svaret på det blev en medveten rekryteringsstrategi, ett styrkort. 2010 representerade de anställda 10 nationaliteter, i år 22.

”Det är helt enkelt svårt att vara rasister hos oss”, konstaterar Mats Hoffmann, delägare i ett företag som vid sidan av sina affärsmål tillsammans med sina medarbetare lägger stor tonvikt vid företagets samhällsengagemang och skolkontakt med Botkyrka gymnasium.

”Vi vill visa, inte minst för tjejerna, vilken häftig bransch vi har.”

Helt ok särkrav

Det kommunala bostadsföretaget Östersundshem, Etiska rådets andra exempel, kunde tack vare tydliga ägardirektiv med sociala ambitioner rekrytera Daniel Kindberg som vd som tillsammans med näringsliv, myndigheter, universitetet och föreningar skapade en modell, Innanförskapsakademin, som öppnar civilsamhälle och jobben för nyanlända. Resultaten är lysande. Dagens praktikanter blir morgondagens medarbetare och boende.

”Vi ska bli världsmästare i integration” summerar han kommunens erfarenheter hittills. ”Till och med Målar-Janne med en anställd som tar en praktikant blir plötsligt 50 procent större och kan ta en större andel av våra uppdrag.”

Är detta ett särkrav är det helt ok!

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News