Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

En stor framgång för samhällsbyggandet

Höstens stora forsknings- och innovationsproposition är en stor framgång för samhällsbyggarsektorn.

Publicerad: 13 september 2012, 08:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


IQ Samhällsbyggnad har jobbat hårt för att samla byggsektorn till en gemensam röst för byggsektorn i förhållande till statsmakterna och forskningspengarna. I tisdags presenterade regeringen sina forskningssatsningar (i en promemoria).

Höstens stora forsknings- och innovationsproposition är en stor framgång för samhällsbyggarsektorn. Välförtjänt – efter två års arbete med ”inspel” till näringsministern, civil- och bostadsministern, miljöministern, kulturministern, handelsministern, infrastrukturministern och it- och energiministern.

Inspelet formulerar hur den samlade samhällsbyggnadssektorn vill se en gemensam offentlig och privat satsning på samhällsbyggnad.

I tisdags svarade regeringen med hur den uppfattar samhällsbyggnadssektorns beredskap att ta sitt ansvar: 100 färska, nya miljoner kronor – årligen. Samhällsbyggnadssektorn lyfts som ett av tre prioriterade områden av särskild vikt ur samhällets synpunkt. De andra två är gruvor och metaller och trä och biomassa.

Det är nu resan börjar. Men var ska forskningen ta en avstamp? Sanningen är att regeringen satsar på tre områden med starka beröringspunkter, vilket är smart i sig. Det kan ge stora synergieffekter.

Nya gruvor är enorma byggprojekt. Trä och biomassa har starka band till bygg både som material och för energi och värme. Därför är det mer än en lycklig slump när dessa tre områden prioriteras. De behöver inte köra tre konkurrerande spår. Gemensamma intressen kan belysas och analyseras.

I dag är det knappast så. Ta exemplet fjärrvärme (debattartikel av Johnny Kellner på sid 32 i detta nummer) som tar upp ineffektiviteten när fjärrvärmen inte hänger med i tempot för satsningar på nollenergihus utan väljer att företagsekonomiskt vinstmaximera. I stället för att vinstmaximera ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. Att fjärrvärme har monopolställning gör detta så mycket allvarligare.

Eller ta exemplet biomassa. Ska det eldas upp på samma sätt som vi eldade upp olja? För uppvärmning? För oljans del ser de flesta numera denna som råvara för nya material till olika ändamål.

Vi är i så fall förmodligen bara i början av den nya, smarta plaståldern. Biomassa befinner sig just där oljan var för ett halvsekel sedan. Den eldas till fjärrvärme i allt större utsträckning. Dåligt isolerade fjärrvärmeledningar in i dåligt isolerade hus medför höga kostnader för slutkunden, de boende.

För många fastighetsägare som energirenoverat är det en vettig kalkyl att tacka nej till fjärrvärme och ja till bergvärmepumpar. Å andra sidan säger fjärrvärmemonopolisterna nej tack till nya bostadsområden. Om de är nollenergihus. Där får fjärrvärmemonopolisterna för tunna vinstmarginaler. Energieffektiva hus köper för lite av dem. Hur tänkte monopolisternas uppdragsgivare, lagstiftaren, där?

Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv är dessa dagens förhållanden inte särskilt effektiva och de gagnar inte det gemensamma intresset – det intelligenta samhällsbyggandet.

När de statliga pengarna och näringslivet nu sätter sig ner och gemensamt pratar forskningsområden för att ge Sverige och svenska företag spetskunnande och spetsprodukter, så kan samspelet mellan de tre prioriterade forskningsområdena samhällsbyggnadssektorn, gruvor och metall liksom trä och biomassa ligga som en sorts grundlag för hur pengarna ska satsas.

Dags för ett tredje exempel: när fjärrvärmeverken eldar biomassa, oftast skogsråvara, förbrukar de naturresurser som, använd på annat sätt, skulle betala sig tiofalt högre än som råvara för modern vedeldning. Det är bra att betänka när nu konkurrensen om naturresursen skog ökar dramatiskt.

Lyckas vi prioritera också mellan de tre områdena ur ett samhällsperspektiv blir de forskarmiljarder som nu öses över bygg, gruvor och biomassa mångdubbelt värda.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.