Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

En svensk paragraf 34

Regeringen ska expressutreda plan-processen för att se om det den vägen går att snabba på bostadbyggandet. Utredare blir Bostadskreditnämndens förre generaldirektör Lars Magnusson och han få mindre än ett halvår på sig för sina överväganden och slutsatser. Den 30 april är deadline för hans utredning.

Publicerad: 21 november 2012, 14:43

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Tyskland är förebilden. Efter murens fall var bostadsbehovet mycket stort i det återförenade Berlin. Alla ville till det som varit Västberlin samtidigt som det fanns gott om tomma våningar i östra Berlin.

Lösningen blev en snabb lagstiftning och den omtalade paragraf 34 som under vissa förutsättningar förenklar möjligheten att starta byggprojekt om man inte avviker från den omgivande bebyggelsen, till exempel höjdmässigt. Paragraf 34:as stora förtjänst är att den decentraliserar själva bygglovet och lägger det i händerna på byggarna och byggherrarna. NCC, som också bygger i Tyskland, har länge sett fördelarna.

I dag finns paragraf 34 kvar men innebär dock inte med automatik att den kan tillämpas utan vidare. Byggarna måste ansöka om att få tillämpa den och myndigheterna kan säga ja eller nej.  Om man får ett nej gäller det ordinarie tillståndssystemet. Med de längre ordinarie plantiderna och ökad byråkrati som det ordinarie systemet fordrar.

Men det intressanta i detta är ändå möjligheten att göra en avvägning ur ett samhällsperspektiv. Är bostadsbehoven så pressande att det får gå utöver lokala myndigheters intressen att i detalj alltid få sista ordet i alla byggärenden?

I tider där behoven av bostäder och lokaler är mindre pressade vill de lokala myndigheterna helt enkelt behålla hela makten över planfrågorna. Behoven skiljer sig dessutom åt rent geografiskt.

Det blir spännande att se om svenska lagstiftare vågar sig på något liknande. Att behoven av bostäder är mycket stort i delar av landet är otvetydigt. Nyligen kom Stockholms läns landsting med en ny rapport som visar ett förväntat behov av 100 000 nya bostäder. Det förväntade behovet fram till 2030 beräknas i den nya rapporten till 319 000.

Underlaget för beräkningarna är uppgifter från samtliga kommuner i Stockholms län. 2012 finns 1 miljon bostäder i länet för en befolkning på 2,1 miljoner invånare. Om 18 år förväntas en halv miljon människor till bo i länet. Det är en gigantisk uppgift för kommunernas planadministration att lösa.

Har vi de optimala verktygen tillhands i våra planärenden?

I Spanien har – trots bostadsbubbla och problem i banksektorn – ett nytt regelsystem växt fram som har fokus på svartekonomi och ekonomisk brottslighet. Nytt sedan några år är att skarpare regler mot penningtvätt tvingar parterna att i minsta detalj redovisa var pengarna kommer ifrån. Pengarna ska bevisligen vara vita.

På köpet har hela processen kring fastig-hetsförvärv blivit tydlig och enkel för alla att förstå. Behoven att smörja systemet med några tusen euro för att få fart på spansk byråkrati är på väg bort. Det görs i dessa dagar många fastighetsaffärer därför att det har blivit köparnas marknad. Fantasipriserna är borta. Dagens bostadsbestånd håller på att konsolideras.  

Ett bygglov i Spanien sedan bostadsbubblan brast 2007 kräver en anmälan, en avgift, redovisning över projektets utformning och ekonomi. Om myndigheterna inte svarat inom två veckor har byggaren automatiskt  rätt att starta sitt projekt. Kanske ett alternativ till en svensk paragraf 34?

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.