Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Ett samlat grepp efterlyses

För 16 år sedan tog Ica beslutet att bygga sitt stora logistikcentrum, ett jättelager, i Helsingborg. Där skulle man knyta ihop sina varuflöden, inkommande sjötransporter med järnvägsnätet ut över Sverige. Hade man, med dagens kunskaper om tillståndet i järnvägsnätet, valt Helsingborg om investeringsbeslutet tagits 2011?

Publicerad: 15 februari 2011, 13:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det är långt ifrån säkert. Förmodligen hade lastbilstrafiken fått ett betydligt tyngre genomslag i den samlade logistikekvationen för Ica:s del. Det är så de flesta företag resonerar i dag. Säkerheten i att varuflödena håller tiden är A och O och är grunden till svenska företags produktivitet och lönsamhet.

Så när Ica:s koncernchef Kenneth Bengtsson i egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv redogjorde för infrastrukturens roll för näringslivet i ett tillväxtperspektiv, kunde han också göra det med utgångspunkt från den enskilde detaljhandlarens behov.

På Stora Infradagen i slutet av januari hänvisade han till en färsk rapport som Fredrik Bergström och Christer Anderstig på WSP Analys & Strategi skrivit på uppdrag åt en rad organisationer inom Svenskt Näringsliv, bland annat Transportgruppen, Svensk Handel, Svenska Teknik & Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna.

Rapporten visar upp ett sorgligt tillstånd när det gäller satsningar på löpande underhåll. "Sverige är det land i Europa som satsade minst i banunderhåll" konstaterar författarna efter en genomgång av underhållet som andel av BNP 1994-2006.

Sverige satsar dessa år 0,5 procent per år, att jämföra med en europeisk tätklunga med Schweiz, Nederländerna och Finland i spetsen som lägger det tredubbla samma mätperiod.

Vad betyder detta på sikt?

Kenneth Bengtsson, Ica-handlaren, menar att de samhällsekonomiska nyttoeffekterna av välfungerande infrastruktur och transportsystem måst kunna fångas in bättre på de nivåer där beslut tas om satsningar på infrastrukturen.

"Det sker inte i dag. Godsförseningar fångas inte in av dagens samhällskalkyler", sade han på Stora Infradagen och efterlyste en uthållig strategi för besluten om infrasatsningar.

En tänkbar instans för denna typ av övergripande samhällsekonomisk utvärdering kan sägas ligga på regeringens och finansdepartementets finanspolitiska råd, som enligt sin instruktion förutom att utvärdera regeringens finanspolitik ska "bedöma om utvecklingen ligger i linje med god långsiktigt uthållig tillväxt samt leder till långsiktigt hållbar hög sysselsättning" (Förordning 2007:760 6 § 2).

Det vore synnerligen logiskt om Lars Calmfors de övriga ledamöterna, Torben M Andersen, Michael Bergman, Laura Hartman, Lars Jonung, Helena Svaleryd, Lars Tobisson och Erik Åsbrink satsade sin analytiska förmåga på det speciella sambandet infrastruktur och tillväxt. Men är det troligt?

WSP:s Fredrik Bergström, som har en bakgrund som vd för Handelns utredningsinstitut, kom nyligen med ett spännande förslag:

"Varför inte inrätta ett infrastrukturpolitiskt råd?"

Det är en välgrundad fråga som regeringen inte har råd att låta bli att besvara. Av rapporten Kenneth Bengtsson refererade till framgår även att andelen trafikanter som är nöjda med underhållet av det nationella vägnätet är lågt. Och sjunkande.

Vinterns trafikkaos med inställda tåg, problem för industrin som är just-in-timeberoende, har gjort människor akut medvetna om problemen och har fått i gång en senkommen men välbehövlig debatt där framtidens infrasatsningar kommer att ta politisk plats som en av de riktigt stora frågorna vid sidan av jobb, miljö och ekonomi.

Nyligen kom ingenjörsvetenskapliga akademien, IVA, med sin slutrapport Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft, som ger en framtidsbild av det svenska transportsystemet fram till 2030. En av rekommendationerna är att inrätta ett nationellt forum för strategiutveckling och innovation. "Var finns transportpolitiken, infrastrukturministern?" skrev Ulrika Francke, för IVA:s räkning i en debattartikel i veckan.

Det är en tanke som mycket liknar den som Fredrik Bergström för fram: ett infrastrukturpolitiskt råd, knutet till regeringen eller riksdagen, som analyserar och utvärderar investeringar i infrastruktur med jobb, miljö och ekonomi.

Ska det vara så svårt?

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.