Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

EU:s visioner och Kennedys

Det tog sju år att gå från Kennedys utmaning om en man på månen till att Neil Armstrong faktiskt var där. Historian inger hopp för EU:s strävan efter en minskad energikonsumtion i byggsektorn.

Publicerad: 18 Augusti 2010, 07:56


Hur kan vi få ut mesta möjliga effekt av den energi vi använder? När det gäller byggnaders prestanda preciserade EU för knappt tre månader sedan vad som gäller. Siktet är inställt på att byggsektorn ska börja producera "Nära nollenergibyggnader" och ett nytt EU-direktiv om detta träder i kraft i slutet av 2020 och gäller allt nytt byggande från denna tidpunkt.Men EU sätter upp flera etappmål. Redan om fem år ska vart tredje nytt hus som byggs halvera sin energiförbrukning jämfört med dagens regler. 2018 ska hundra 100 av nyproduktion åt offentliga sektorn byggas enligt de strängare EU-reglerna.För svensk del är det Energimyndigheten som ska samråda med Boverket om våra nationella tillämpningar av det nya EU-direktivet. En rapport om detta väntas till hösten.Att detta snabbt kommer att få långtgående konsekvenser för hela samhällsbyggnadssektorn är ett understatement. Livscykelperspektivet är en naturlig följd av att allt fler aktörer anpassar teknik- och materialval till de krav som nu växer fram. Och proportionerna mellan den energi som går åt att bygga en byggnad respektive i driften under husets hela livstid är på väg att förändras. Ett grovt mått fram till i dag har varit att driften tagit upp till åtta tiondelar eller mer av energianvändningen. Med energieffektivare byggnader svänger detta. Vi är på väg mot 50-50 procent för byggdelen respektive driftens energiförbrukning.Men vad är den optimala avvägningen i denna ekvation? Själva energiförbrukningen i byggnaden är enbart en parameter. EU:s strävan efter en totalt sett minskad energikonsumtion i vår sektor innebär med all säkerhet också en motsvarande utveckling av själva byggprocessen. Minimalt slöseri och maximalt effektiva material.Men utöver detta kommer fokus också att hamna på själva energiproduktionen. I sommar har debatten kring statliga Vattenfall fortsatt. Vattenfall är en gigant på den europeiska arenan. Det innebär att den koldioxidneutrala elproduktionen i Sverige bara är en marginell andel av ett alltmer kolberoende energisystem med Vattenfall som europeisk ägare. Då handlar det inte längre enbart om hur byggföretag och konsumenter väljer att agera. Då handlar den stora frågan om energisektorns själva infrastruktur.I våras argumenterade byggsektorns egen energidebattör, Johnny Kellner, Veidekke, mot en alltför ensidig satsning på elfordon med argumentet att den rena svenska elen gör bättre klimatnytta om vi exporterar ett överskott till Europa och den vägen kan bidra till minskad kolförbränning.Nyligen kom forskaren Per Kågeson med en rapport om elfordon som stöder den tesen. En satsning på elfordon kommer inte på ett positivt sätt att göra klimatnytta förrän efter 2030, hävdar han (Miljöaktuellt). Förklaringen är att den el som driver fordonen måste produceras med ökad brun- och stenkolsanvändning.Dilemmat är uppenbart. Men ekvationens beståndsdelar är inte statiska. Vad händer om en fjärde och femte generation kärnkraft plötsligt förmår att ta över elproduktionen med ökad säkerhet och minskade avfallsproblem? Eller att det tidigare krisande bilföretagen GM tar fram en normalstor familjebil på 1,7 ton som gör noll till hundra på sju sekunder, toppar i 160 och når 60 kilometer på ren el och som därefter kan köra mil efter mil på de 0,16 liter per mil som driver bilens generator?Kom ihåg att det bara tog sju år på 1960-talet att gå från Kennedys utmaning om en man på månen till att de samlade krafterna bakom astronauten Neil Armstrong faktiskt tog sina jättekliv för mänskligheten.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.