Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.

Publicerad: 7 februari 2018, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det finns för närvarande fler bostäder till salu i Stockholm och Oslo i ett visst prissegment än vad som efterfrågas.

Och det kan ta sin tid innan dessa två priskurvor åter hamnar på den nivå som både säljare och köpare är nöjda med. Så fungerar de flesta marknader. Det speciella med bostadsmarknaden är hur den avreglerades för ett par decennier sedan och därmed privatiserades.

För normala hushåll öppnade det för möjligheten att bosätta sig där arbetsmarknaden är god, där företag växer och etablerar sig – bara de kan rekrytera – möjligheterna till god utbildning liksom hela det rika utbudet av det civila och offentliga samhället finns.

Ta vara på möjligheterna

För städer som siktar på att utvecklas, i linje med de goda exemplen från Edward Glaesers redan klassiska bok från 2012 (SNS Förlag) Stadens Triumf”, gäller det att ta tillvara de positiva möjligheter som stadslivet i sig erbjuder.  Människorna ÄR staden. Tillsammans, ju fler desto bättre, skapar individerna, urbanisterna, förutsättningarna för välstånd, kreativitet. Ett miljövänligare samhälle finns inom räckhåll.

Edward Glaeser är professor i nationalekonomi vid Harvard och var nyligen åter igen på Stockholmsbesök. Hans perspektiv är naturligt nog ett makroperspektiv på de faktorer som ger städer möjligheter att utvecklas respektive komma på dekis.

New York är ett av hans tydligare exempel, hämtade från alla tider och världsdelar. Dagens välmående New York är fjärde versionen av staden. Uppgångar har följts av nedgångar med skiftande handelsvägar och teknikgenombrott. På 1970-talet var den riktigt illa ute och gick i konkurs. Att vara kommersiellt centrum för ett rostbälte inte lönsamt, något som också Detroit, men allt för sent, upptäckte.

Desto mer remarkabel är då New Yorks återkomst. Som vinnare i globaliseringen och den snabba expansionen av tjänstesamhället. Tillräckligt många människor fanns kvar. Brottsvågen kunde vändas. Staden fick möjligheter att uppfinna sig själv på nytt.

Så fungerar en framgångsrik stad

När miljoner efter miljoner nya jobb skapas som ingen ens kunde föreställa sig för bara tio år sedan, är det en god illustration hur en framgångsrik stad fungerar, hur den blir rik på det mesta inom näringsliv och kultur. Vem vill i dag inte pröva på New York, vår tids Rom?

London, världens absoluta finansiella centrum, har gjort samma resa. Återstår att se om Brexit betyder att världen nu lämnar staden.

Om efterkrigstiden så kallade bostadspolitik avfolkade Stockholms innerstad – hyresregleringen gjorde fastighetsägande olönsamt och många hus förföll –  har det ägda boendet återbefolkat staden, gjort den mer stadslik, gett den tillbaka kreativitet och lust, kort sagt förutsättningar att i likhet med professor Glaesers bästa stadsexempel – att triumfera.

Vem har sagt att alla decennier av regleringar av byggande, finansiering och boende lätt återställer en boendemarknad? Byggprocessen tar år av planering, projektering och byggande. Att politiskt beslutade restriktioner riktade mot hur hushållens lånande/sparande biter på efterfrågan på nya bostadsrätter kan var och en räkna ut.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.