Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Förhandlingarna i krisens skugga

Mycket kretsar kring byggsektorn när Urban Bäckström och Svenskt Näringsliv tar till orda om finanskrisen och en förestående recession. Sverige ska investera sig ur de dåliga tiderna. Infrastruktur som företagen efterlyser måste byggas nu.För det handlar inte längre om normala konjunkturer. Text Staffan Åkerlund

Publicerad: 19 November 2008, 09:06

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


-Vi har fått rapporter från olika delar av landet. Alla talar om det snabba fallet. Det är extremt allvarligt betonar Urban Bäckström i samband med en presskonferens på måndagseftermiddagen 17 november.

Krisen har hunnit långt i sin omfattning på mindre än två månader. I augusti och september anades en konjunkturnedgång. Men ras?

På förmiddagen hade finansministern Anders Borg kallat till pressmöte och berättade om riskerna för en BNP-tillväxt med negativa förtecken och arbetslöshet över nio procent.

Finansministern var bister mot bankerna. Han antyder att de kan tvingas gå med i det ”frivilliga” garantiprogrammet för upplåningen.

Även Urban Bäckström är oroad över bankernas agerande. Medlemsföretagen känner av kreditstoppet visar färska undersökningar. Ekonomin stannar av över hela landet.

Som gammal riksbankschef konstaterar Bäckström att regeringens bankåtgärder så här långt inte fått full effekt. Bankerna tjänar alltför bra på sin räntespread på existerande lån och är ointresserade att ta några som helst risker med nya krediter.

Bankernas agerande har förstärkt effekten av den snabba nedgången i ekonomin, menar Bäckström.

Han reagerar negativt på det han upplever som mer eller mindre förtäckta hot från finansministern att tvinga in bankerna i sitt ”frivilliga” garantiprogram men konstaterar i samma andetag att motsvarande generella bankgarantier under 1990-talskrisen fick ner räntegapet mellan in- och utlåning betydligt snabbare.

Men idag är ändå bankernas agerande överspelat när det gäller fortsättningen. Stod det ännu och vägde för några veckor sedan har utvecklingen gått över gränsen nu. Recessionen går inte att undvika längre. Frågan är bara hur djup och långvarig den ska tillåtas att bli.

Svenskt Näringsliv är normalt inte känt att vara en organisation som förespråkar en aktiv, konjunkturöverbryggande finanspolitik av traditionellt keynesianskt snitt. Sådan politik har alltför ofta missat sina mål. Insatser har beslutats för sent och kommit igång först när ekonomin ändå startat på nytt och därmed åstadkommit mer skada än nytta.

Denna gång är dock problemen så omfattande över hela världen att situationen kräver snabba och djupa insatser.

I rapporten ”Finanskrisen – vad nu?” skissar Svenskt Näringsliv på en plan hur investeringsviljan ska kunna lyfta som består i två delar. Den första handlar om att få igång ”oförlösta” investeringar, investeringar på områden som företagen frågar efter redan idag; infrastruktur, energi och miljöinvesteringar.

Den andra delen handlar om en mer expansiv finanspolitik. Antingen i form av tillväxtbefrämjande investeringar eller som skattesäkningar.

Finanspolitik håller på ett unikt sätt att samköras på global nivå. Länder som USA och Kina sneglar på varandra därför att de är ömsesidigt beroende av varandra och av världshandeln.

Till skillnad från 1930-talets inledning handlar det denna gång om att försöka expandera sig ur krisen. Men när storföretag är på fallrepet och bara stater idag tycks ha kvar sin höga trovärdighet, borde alla som talar sig varma för en svensk modell för arbetsmarknaden ta sig en funderare..

NYTT HUVUDAVTAL?

Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv, LO och Ptk om ett nytt huvudavtal, 70 år efter Saltsjöbadsavtalet i december 1938, borde mot bakgrund av finanskris och recession få ökad betydelse. Tyvärr finns det få tecken som tyder på att förhandlingarna är framgångsrika.

Men skulle arbetsmarknadens parter gemensamt skicka en signal om samarbete, om att siktet är inställt på svensk konkurrenskraft och arbetsfred, skulle detta sannolikt bli betydelsefullare än ytterligare en räntesänkning från riksbanken. Och över detta rår vi svenskar själva.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.