Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Fransk kärnkraft och sparmålen inom bygg

Inte ens i kärnkraftslandet Frankrike är kärnkraftsbaserad elproduktion helt okontroversiell.

Publicerad: 7 December 2010, 14:44

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


När Byggindustrin besöker avdelningen inom franska bostadsdepartementet med det stolta officiella namnet Direction de l'Habitat de l'Urbanisme et des Paysages et de la Sous-Direction de la Qualité et du Développement durable dans la Construction du Ministère du Logement, i la Defense, föredrar Nathalie Doulet som är ministeriets expert på effektivare energianvändning, att tala om förnyelsebar energi.

Ingenjörslandet Frankrike som fortsätter att satsa stort på att utveckla sin kärnkraftsteknologi vill helst visa upp vindkraft och solceller som symboler för ett grönare land.

Det är symptomatiskt. De flesta fransmän har två förhållningssätt till landets kärnkraft. Grön? Ja, i bemärkelsen koldioxidfri.
Det andra förhållningssättet är att tiga om saken. Kärnkraft är en ickefråga för de flesta fransmän.

Och inga politiker vill väcka en björn som sover. Mardrömmen vore ett scenario där kärnkraftssatsningen blir ett sedvanligt fall för gatans parlament i likhet med pensionsreformen, jordbrukspolitiken eller försämrat anställningskydd och lägre ingångslöner för unga.

Och det är lätt att dela en sådan oro.

Med ett 70-tal reaktorer i drift, varav 58 är kommersiella anläggningar och flera reaktorer i planeringen, har Frankrike sedan decennier tillbaka gjort ett definitivt vägval. Totalt i världen finns det snart 450 reaktorer fördelade på 30-talet länder.
Det betyder att Frankrike ensamt står för en sjättedel av världens kärnkraft.

Men även för den franska opinionen finns det gränser.

När Frankrike avvecklade sina bridereaktorer Phénix och Superphénix för några år sedan var det på grund av en omfattande och negativ opinion. Det fanns en utbredd misstro mot just dessa reaktorer som delvis drevs med plutonium och använt bränsle från konventionella reaktorer, så kallat mox-bränsle.

Men det fanns också tunga ekonomiska överväganden bakom beslutet. Tekniken bakom bridereaktorerna var många gånger dyrare än konventionella tryckvattenreaktorer.

Närmare 80 procent av all fransk el produceras i dagsläget av kärnkraft.

Inför 2020 håller nu Frankrike på att ställa om sig för att sänka byggsektorns totala energianvändning med 38 procent. Den franska byggsektorns andel av samhällets totala energiproduktion är med sina 43 procent ungefär som den svenska.

En skattning av kostnaderna för denna omställning är för renovering och energieffektivisering av existerande byggnation motsvarar svindlande dryga 2 000 miljarder svenska kronor.

I den ekvationen är det knappast någon som vill se ett krympande kärnkraftsprogram.

Men de flesta kärnkraftsprogram har två nackdelar, avfallsfrågan och uranbrytning. Sverige har relativt rikliga uranförekomster men de är kommersiellt ointressanta i jämförelse med import, eftersom koncentrationen är låg. Det är heller knappast möjligt att få tillstånd till uranbrytning här.

Avfallsfrågan är också fortfarande en akilleshäl. Problemen med slutförvaring är fortsatt stora och ett bekymmer i alla de länder som i dag har kärnkraftsprogram. Att få exportera sitt avfall till andra länder mot betalning är globalt sett ingen lösning.

Här finns möjligtvis anledningen till en comeback för bridereaktorerna och det som brukar kallas fjärde generationens kärnreaktorer. Sedan de ursprungliga bridereaktorerna, som konstruerades för 40 år sedan, lagts i malpåse, har forskningen kring bridetekniken fortsatt. Det ger en mångdubbelt effektivare användning av det ursprungliga uranet och ger ett kortlivat avfall.

I Europa planeras flera forskningsreaktorer med förbättrad brideteknik byggas det närmaste decenniet. En blykyld forskningsreaktor kan stå klar 2022.

Det är först med en omfattande förbättring av avfallsfrågan som franska kärnkraftsanhängare skulle ha ett visst fog för att räkna kärnkraft som grön teknik.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.