Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Full fart eller snigeltempo i järnvägsbyggandet?

Hög hastighet är av avgörande betydelse för att järnvägen ska få positiva effekter.

Publicerad: 27 september 2017, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Valet mellan 2040 och 2095 borde vara lätt. Det är ett drygt halvsekel av samhällsbyggande som skiljer. Det krävs inte speciellt mycket fantasi för att ana att det är två olika Sverige som växer fram beroende på regeringens kommande järnvägsbeslut. Vilket är bäst?

Svår fråga. Den politiska ödestimmen i järnvägsfrågan rycker allt närmare. Det är ett beslut som kräver stort mod oavsett utbyggnadstakt. Mäktar beslutsfattarna med det eller blir det i praktiken en valfråga först 2018?

I torsdags i förra veckan lämnade Sverigeförhandlingen sitt remissvar på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Det är tummen ned för Trafikverkets förslag att inom ramen för årliga anslag, den nuvarande modellen men med planerade ökningar, bygga om järnvägsnätet för hastigheter på 250 kilometer i timmen.

Trafikverkets besked: Bygg i etapper

Det var 31 augusti som Trafikverket levererade svaret på regeringens uppdrag hur en satsning på höghastighetståg skulle kunna genomföras om den byggdes ut i etapper. Det blev ett rejält svar både sett till antalet sidor som till omfattningen på kostnaderna.

Trafikverket beräknar att satsningarna på infrastrukturen, inklusive den etappvisa utbyggnaden av järnvägarna, kommer att landa på 622,5 miljarder kronor. Det är en anslagsökning på 100 miljarder till 2029.

Tidigare beräkningar av Trafikverket av vad en utbyggnad av ett helt nytt spårsystem för höghastighetståg kan kosta skulle utan vidare ta hälften eller mer av den nationella planen för transportsystemet i anspråk och skulle på det viset snabbt bli en gökunge i en anslagsekonomi.

Detta är i sig det starkaste argumentet mot de höghastighetståg och tänkta bansträckningar som Sverigeförhandlingen har som utgångspunkt.

Sverigeförhandlingen, även den med regeringen som uppdragsgivare, kom långt tidigare med sitt förslag baserat på tåg i 320 kilometer i timmen på nybyggda banor.

Den radikala skillnaden är givetvis finansieringen. Den snabba utbyggnaden av ett nytt järnvägssystem förutsätter att satsningen lånefinansieras, vilket Sverigeförhandlingen lyfter fram i sitt remissvar.

Hög hastighet avgörande

Hög hastighet är av avgörande betydelse för att järnvägen ska få positiva effekter på klimat och samhällsutveckling, argumenterar man. Med rätta. Det handlar om konkurrensen om resenärer med andra trafikslag.

Men utöver detta ligger drygt 50 år av samhällsbyggande och de ekonomiska och kulturella effekterna av det som den avgörande skillnaden mellan Trafikverkets och Sverigeförhandlingens radikalt olika förslag. Vem kan göra en rättvisande nuvärdesberäkning av hur de slår?

En snabb utbyggnad börjar betala sig samma dag banorna börjar trafikeras. En etappvis när ett system som hänger ihop står klart. Att välja det alternativet är att döma landet till att vara en arbetsplats för anläggningsbyggande under 60–70 år.

Dagens politiska fråga är alltså lånefinansiering eller inte. Säger politikerna ja är nästa fråga vem som ska låna.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News