Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Glesbygden är värd en swot-analys

Motsättningen stad-land är konstruerad. Och destruktiv.

Publicerad: 10 Oktober 2012, 13:57


Om stadsbyggnad vore en exakt vetenskap i dag skulle vi alla – i näringslivet, i politiken, i förhållande till en allmänhet som ofta har en fot i vardera lägret som förvärvsarbetande och röstande, deltagande medborgare – kräva att stadsbyggnad och glesbygdsutveckling vore evidensbaserad på samma sätt som till exempel den moderna medicinen.

Där är vi inte ännu. Förhoppningsvis är vi på väg. Några av oss kanske till och med har en vision för samhällsbyggandet i stort i huvudet redan. Och i bästa fall tar vi till oss det som bevisligen fungerar för hela landet medan vi kritiskt försöker rensa ut det som fungerar sämre eller rent av är kontraproduktivt.

Låter allt detta teoretiskt och abstrakt?

Javisst!

Låt oss titta konkret på samhällsbyggandets två geografiska huvudområden – städerna och landsbygdskommunerna.

Först till städerna: I veckan kom Handelskammartidningen för Stockholmsregionen och Uppsala ut med sitt fjärde nummer för året med rubriken ”Hoten mot Stockholm” som huvudnummer. Handelskammaren och tidningen gör en swot-analys av tillståndet och framtidsfrågorna för huvudstadsregionen med de klassiska swot-parametrarna styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Handelskammarens tes under dess vd Maria Rankkas ledning är att regionen i dag är en attraktiv stad att driva företag i och en region som ger hög livskvalitet åt dess invånare. Men orosmolnen hänger tunga och mörka över huvudstaden. Bostadsbristen är nummer ett och hotar att tvinga företag att flytta ut. Man kan ínte rekrytera medarbetare om de inte har någonstans att bo.

Nummer två rankar Rankka en tilltagande kompetensbrist. Enligt beräkningar kommer det att saknas 73 000 högutbildade i Stockholmsregionen år 2030.Hot nummer tre är alla de krångliga reglerna på olika nivåer som försenar byggen och som i sig kostar mångmiljardbelopp för regionen och dess företag.

Det är lätt att konstatera att dessa tre hot som Handelskammartidningen tar upp har direkta samband med varandra. Trots att Stockholm synbarligen byggs om i stor skala i dag, är den bristande tillväxten i bostadsbyggandet det svåraste tillväxthindret.

Regering och riksdag har överblick och goda ansatser men det är 26 kommuner i länet som beslutar i allt väsentligt om bostäder ska byggas inom de egna gränserna. Ska denna maktfråga över regionens bostadsbyggande ändras, måste grundlagen ändras och det kommunala självbestämmandet i bostadsfrågor slopas. Det blir mycket svårt att genomföra.

Sett ur glesbygdskommunernas perspektiv ter sig detta obändiga tillväxtbehov för landets storstäder hotande. Den enes bröd den andres död. Varför?

Ett annat sätt att beskriva förhållandet land-stad skulle lika gärna kunna vara två parter i en gemensam affär. Den ena säljer, den andra köper. Och tvärt om. I goda, sunda affärer är själva utbudet av affärschanser typiskt sett win-win.

Vad ska glesbygden handla med? Råvaror? Energi? Tjänster?

En slutsats efter Handelskammartidningens specialnummer om hoten mot Stockholm är att glesbygden behöver sin egen handelskammare. För att beskriva glesbygdskommunernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.