Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Halvvägs med Byggnads"

"Kriterierna för att en lönebildning fungerar väl är enkla", noterar Staffan Åkerlund.

Publicerad: 2 Mars 2016, 09:23


Ämnen i artikeln:

LOByggnadsavtalsrörelse

Mellan åren 1980 och 1995 ökade lönerna i Sverige med 150 procent utan att detta kom löntagarna till godo. Reallönerna, nettot i plånboken sedan inflationen räknats av, var noll.

Det är bakgrunden till Industriavtalet.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Att lönebildningen fungerar är avgörande för tillväxten, sysselsättningen och om exportberoende Sverige klarar av att sälja varor och tjänster på världsmarknaden.

Präglades av kostnadsexplosion

Decennierna före Industriavtalet präglades av en kostnadsexplosion för företagen och återkommande devalveringar.

Den svenska modellen klarade inte sådana förutsättningar. 1990-talet var inte enbart kriser, det levererade också lösningar. Tryckkokaren sprängdes inte.

För ett par veckor sedan kom Medlingsinstitutets årsbok för avtalsrörelsen och lönebildningen ut för femtonde gången. Institutets övergripande uppdrag är att verka för en väl fungerande lönebildning och att skapa samsyn kring den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.

Kriterierna för att en lönebildning fungerar väl är enkla, för att inte säga entydiga. Den ska:

■ Ge ökade reallöner
■ Ge ökad sysselsättning
■ Orsaka få konflikter
■ Underlätta för förändringar av relativlönerna.

Från 1997 och tack vare Industriavtalets lönenormerande betydelse, har parterna på arbetsmarknaden klarat av att leverera just det. Påfallande ofta under gnissel och knot och med assistans av opartiska medlare. Problemområdet bygg är ett av de som behövt mest handpåläggning.

Byggnads är vinnare

Sett till de fyra punkterna ovan kan vi se hur Industriavtalets grundprinciper och betydelse för arbetsmarknaden i stort gjort Byggnads till vinnare när det gäller de två översta. Byggnads medlemmar i likhet med övriga löntagare har fått i snitt 60 procents högre reallöner under perioden. Även sysselsättningen har varit stabil.

Den tredje punkten – få konflikter – står i direkt strid mot Byggnads affärsmodell där återkommande konflikter under löpande avtal kring ackord är det som håller ”våra gubbar” samman mot en yttre fiende, motiverar höga medlemsavgifter och ger sysselsättning åt förbundets ombudsmän. Så länge ackorden har denna funktion är varje avtalsrörelse ett självspelande piano.

På det sättet hävdar byggnadsarbetare också sin särart på punkt fyra, den höga relativlönen och står emot varje försök till förändring av denna inom LO-kollektivet.

Få kvinnor höga löner

Enligt LO Fakta 2013 finns det ett nära samband mellan byggnadsarbetarnas relativlöner och frånvaron av kvinnor i yrket.

”Ju större andel kvinnor desto lägre är relativlönen (sektorns lön i relation till medellönen). Exempelvis har alla sex sektorer med mer än 50 procent kvinnor relativlöner under 100”, noterar LO Fakta. Dessa förbund är äldreomsorg, barnomsorg, skola, hotell- och restaurang och detaljhandel.

Medlingsinstitutet, som fick sitt uppdrag av regeringen Göran Persson, har i förhållande till Byggnads bara kommit halvvägs i uppdraget – att verka för en väl fungerande lönebildning.

Staffan Åkerlund

Ämnen i artikeln:

LOByggnadsavtalsrörelse

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.