Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Here we go again!

Vartefter bank- och finanskrisen och dess efterverkningar brer ut sig som ringar på vattnet genom bransch efter bransch, publiceras också ett antal insiktsfulla texter om världsekonomin. Problemet är bara att insikterna alltid tycks komma först i efterhand. När skadan redan har skett.Av Staffan Åkerlund

Publicerad: 5 November 2008, 11:29

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


För byggsektorn handlar det om att mycket snabbt ställa om sig till att krediter blir allt svårare att få, att de blir allt dyrare, att byggprojekt kräver större andel egenfinansiering och snabbare återbetalning.

Det är mer dramatiskt än man tror. På flera sätt handlar det om ett systemsskifte, fullt jämförbart med vad som skedde efter 1991.

Då hade en allt öppnare, mer öppen världshandel också tvingat fram avregleringar av valuta- och kreditmarknaderna. Finansministern vid denna tid, Kjell-Olof Feldt hade strax innan de svenska avregleringarna kunnat konstatera att de svenska restriktionerna för valuta- och kredimarknaderna ”läckte som såll”.

Men avskaffandet av kreditrestriktionerna öppnade för en ohämmad expansion och efter ett par år till en fastighets- och finansbubbla som briserade i början av 1990-talet. Bankerna hade fortfarande god kontroll över utlåningen till sina vanliga kunder men ingen som helst kontroll över pengar som lånades ut via finansbolag som exempelvis det S-E-Banken relativt närstående finansbolaget Nyckeln, det första offret för utlåningen till högriskprojekt.

Bankerna hade vid det laget så gott som alla övergett principen att ge lån efter olika verksamheters intjänandeförmåga och spekulerade i fortsatt värdestegring på fastighetsmarknaden.

En av de bankekonomer som tidigt varnade för vad som var på gång var chefen för S-E-Bankens ekonomiska sekretariat, Olle Lindgren. Men i stället för att lyssna på honom, valde bankledningen att lägga ned sekretariatet. Signalerna oroade bankkunderna.

Så här drygt 15 år efteråt är det lätt att sucka över den tidens felgrepp. Varje bransch som hade intressen investerade i fastigheter berördes. Förutom alla byggare, installatörer – hela byggindustrin kastades in i en gigantisk omstrukturering – så fick det dramatiska konsekvenser för byggmarknadens kunder. I början av 1990-talet gick vart tredje hotellföretag i konkurs. Istället uppstod ur askan ett antal välskötta, välfinansierade hotellfastighetsbolag med Pandox och Capona i spetsen.

Många av de byggföretag som var stora i slutet på 1980-talet lever idag vidare i dagens storföretag med Peab och NCC som goda exempel.

Den nuvarande krisen, senhösten och vintern 2008, är fortfarande för färsk för att vara tydlig i sina följdverkningar. Upprinnelsen på den amerikanska bostadsmarknaden kom när bostadspriserna vände ner för två år sedan när det stod klart att subprimelånen ledde många hushåll in i en skuldfälla och privat ruin.

Men att banksystemen och innovativa finansintressen skulle ge det en omfattning som trängde djupt in i Europa och Asiens banksystem, var det ingen som förutsåg.

I Sverige borde bostadsmarknaden kunna fortsätta att vara stark. Tillgången på nya bostäder är långt mindre än behoven. Nu när efterfrågan snabbt sjunker, beror det på att bankerna minns sitt 1990-tal och sätter stopp även här. Trots att Sverige aldrig haft politiskt betingade subprimelån.


Det sena 1980-talets svenska banksystem skenade åt ett felaktigt håll och orsakade med vidlyftig utlåning till 1990-talets bankkris.

2008 rusar bankerna samfällt åt rakt motsatt håll och riskerar med sina idiotstopp av nya bostadskrediter att skapa en lika destruktiv kris som 1991. Om än med motsatta förtecken.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.