"Historisk chans för många nyanlända"

Byggsektorn är den enskilt största delen av näringslivet som har möjligheter att erbjuda annat än subventionerade beredskapsjobb åt nyanlända. Efterfrågan på arbetskraft är rekordstor på alla nivåer och är i tillväxt.

Chansen borde välkomnas av alla parter på arbetsmarknaden, fack såväl som arbetsgivare. Förutom att byggsektorn i princip behöver fördubblas till kapaciteten för att klara målet att bygga 700 000 nya bostäder de närmaste nio åren måste alla nyanlända få goda chanser att komma in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället.

Det är helt enkelt hög tid för samhällsbyggarbranschen att leva upp till namnet. Och att inse att man redan har nödvändiga verktyg för att klara uppgiften.

Aktualisera förslaget från i fjol

En god start vore det att aktualisera förslaget från i fjol om att införa introduktionsanställningar för att låta människor utan tidigare erfarenhet prova på byggsektorn och dess mångskiftande verksamheter.

I upptakten till årets avtalsrörelse la Sveriges Byggindustrier fram förslaget att i särskild ordning erbjuda anställningar under 18 månader till en lön motsvarande 65 procent av avtalets grundlön för att utföra enklare uppgifter som det trots allt finns ett stort antal av i många projekt.

I den mån det är uppgifter som i dag utförs av fullbetalda högutbildade byggnadsarbetare eller tjänstemän är det faktiskt en effektivitetsvinst om de i stället utförs av nyanlända under denna prova på-period. Det skulle frigöra medarbetare med hög kompetens att syssla med de saker de kan bäst.

Men framför allt skulle det öppna för en reell möjlighet att på några års sikt komma in i en efterfrågad produktion och på sikt – om man finner sektorn lockande och lovande – en högavlönad yrkeskarriär.

Snabb förändring

Byggsektorn är stadd i en mycket snabb teknisk och organisatorisk förändring. De farhågor som ofta uttrycks i debatten om behov att sänka ingångslönerna som ett sätt att underlätta för invandrare och unga att etablera sig på arbetsmarknaden, skulle med förslaget introduktionsanställningar inte hota branschens etablerade lönelägen.

Det siktar i stället på att bredda rekryteringen till byggsektorn. Det är en svensk paradox att samhället – i all välmening – lägger upp nya hinder för de människor som redan bevisat sin beslutsamhet och handlingskraft genom att trots alla vedermödor, faror och hinder som rests i deras väg under flykten över Medelhavet och upp genom Europa, genom att i praktiken tvinga in dem i ett långvarigt bidragsberoende innan kanske hälften av dem efter i snitt sju år får chansen att prova på sina första jobb i Sverige. Så såg statistiken ut redan innan den senaste flyktingvågen.

Det är i det perspektivet vi bör utvärdera – och omvärdera – förslaget om introduktionsanställningar. Skulle samhällsbyggnadssektorns företag och fack svara positivt mot bakgrund av hur utmaningarna växt det senaste året öppnas ett mycket stort snabbspår rakt in på arbetsmarknaden och möjligheter till egen försörjning för många.

Staffan Åkerlund