Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

I ljuset från Las Vegas

I heta klimat som i Nevada, Kalifornien och delar av Australien har det redan blivit verklighet. Det dyrbara vattnet är sedan länge en bristvara. Samma vattenmolekyler kommer att användas till dryck, till matlagning, till simning, biltvätt, bevattning och till att sköta transporterna i kloakerna. Gång på gång.

Publicerad: 27 oktober 2009, 14:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Las Vegas är med sina ständigt expanderande jättehotell den bästa symbolen för kraften i turistindustrin, den industri som ger näring åt inte minst byggsektorn men som samtidigt försörjer hela skalan av tjänstesamhällets gigantiska utbud. Det som började i liten skala i en avlägsen del av en öken kom med utvecklingen under 1900-talet att bli storindustri med spel om pengar, gambling, som minsta gemensamma nämnare.

Hittills har modellen varit en pyramidal succé. Vilken annan stad i världen river fullt funktionsdugliga skyskrapor i en sådan takt som Las Vegas så där vart tjugonde år bara för att ersätta dem med ännu högre, ännu mer spektakulära byggnader? Sedan länge kan såväl parisare, kairobor som venetianare känna sig hemma i Las Vegas. Deras stoltaste byggnader tronar nämligen i Nevadaöknen i mycket mer praktfulla och bekväma versioner.

Utvecklingen har drivits fram av konkurrensen från alla nya kasinon runt om i USA som använder sig av indianreservatens juridiska särställning för att driva verksamhet.
Las Vegas metod att klara den nya konkurrensen är ständig förnyelse. Marken är alltför dyrbar för att ge plats åt byggnader som inte längre lockar. Därför rivs det lika mycket som det byggs. Staden uppgraderas inte bara till besöksnäringens senaste version - den leder systemutvecklingen.

För en tillfällig besökare ter sig all denna aktivitet som ett lösligt organiserat kaos. I verkligheten är det motsatsen som gäller.

Bakom tillväxtjätten turistindustrin, bakom alla fontäner, swimmingpooler på hotellen och gondolfärder i Nevadaversionen av Venedig döljer sig en allt striktare regim när det gäller hanteringen av den akuta bristvaran - vattnet.

Turisterna ser inte mycket av detta, det är det som är själva poängen. Men för de boende har vattenbristen länge varit uppenbar. Med bevattningsförbuden grönmålar man sina gräsmattor med sprayfärg.

I Orange County i Kalifornien dricker invånarna samma Coloradovatten som Las Vegas redan har förbrukat flera gånger om och som därefter pumpats tillbaka i floden.

När vattnet äntligen når Orange County är flödet intecknat till sista droppen av brukarna. Vattenbehovet skulle kunna lösas med avsaltat havsvatten. Men det är en energislösande teknik och är flera gånger dyrare än högteknologisk rening.
En femmiljardersanläggning försörjer därför countyts 500 000 invånare plus alla besökare på Disneyland med vatten som renats, mikrofiltrerats och därefter gått igenom en process med omvänd osmos, behandling med en extra väteatom och slutligen ultraviolett strålning mot bakterier och virus.

Invånarna kallar processen ”toilet to tap” i trots mot myndigheterna som har ett annat, vackrare namn på produkten. Liknande anläggningar växer nu fram i Australien. Invånarna tvingas svälja motviljan därför att torkan och törsten är svårare.
Ur ett samhällsbyggarperspektiv: börjar det inte bli dags att omdefiniera begreppet naturtillgångar? Ska dricksvatten verkligen användas som transportmedel för kloakinnehåll?

Med ökande tryck på såväl vattenbehoven som framväxten av biogas som motordrivmedel och jordbrukets behov av gödning måste vi klara av att konstruera bättre system än 1800-talsmässiga vatten- och avloppssystem även om dessa kan uppgraderas med high tech.

Det sena 1800-talets hygienrevolution är helt enkelt ett gigantiskt problem i en törstande värld.

Sverige är ett ingenjörs- och exportland. Vi kan vatten. Vi har en fordonsindustri. Vi har jordbruk. Vi har en miljörörelse…

Sätt igång!

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.