Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag08.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Jakten på bättre balans

Fullt av konflikter i bostadsrättsföreningarna.

Publicerad: 3 Maj 2017, 04:00


Det finns en obalans mellan parterna vid nyproduktionen av bostadsrätter, menar Michaël Koch som i förra veckan presenterade utredningen Stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden, som är tänkt att ligga till grund för en lagändring som kan börja gälla den 1 januari 2019.

Juristen Michaël Koch är en av landets mest meriterade utredare som lägger fram sina förslag, en jurist med dokumenterad vana, inte minst arbetsrättsligt som mångårig ordförande i partssammansatta Arbetsdomstolen, att göra avvägningar mellan motstridiga intressen.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Potentiellt finns ett stort antal sådana när det gäller bostadsrättslägenheter. Ungefär en miljoner av sammanlagt 4,7 miljoner bostäder i landet är bostadsrätter. För dessa finns det omkring 25 000 bostadsrättsföreningar. Vill man vara drastisk kan man ana den sista siffran gånger 1, 2, 3, 4 eller något annat så har hur många konflikter som helst – vad som helst mellan 25 000 och kanske 100 000 konflikter.

Och konfliktanledningar?

Det handlar ju om människors privatekonomi och kanske sina livs största investeringar på en svårt överhettad marknad. Sakfrågor att gräla och bli svårt oense om i styrelsen kan vara allt från stadgefrågor som rätten att hyra ut sin bostadsrätt till skötseln av föreningens egen ekonomi.

Där finns ett oändligt antal frågor att ta ställning till som gäller avvägningen mellan de boendes intressen av att ha så låga avgifter som möjligt och deras kollektiva intressen att långsiktigt hålla föreningen ekonomiskt stabil.

Ekonomin glöms bort

Riskerna med föreningarnas ekonomiska ställning är många och dessutom helt okända för alltför många köpare av bostadsrätter. Alla måste ha tak över huvudet och det på platser hyfsat nära där man jobbar. Då är inte föreningarnas ekonomiska skötsel det första mäklarna visar upp på välbesökta visningar på storstadsadresser.

Detta vill den nya utredningen ändra på. Bland de många förslagen som förs fram är ett av de tyngsta att redovisa alla relevanta nyckeltal i föreningens årsredovisning som räntekänslighet, föreningens skuldsättning per kvadratmeter, årsavgift per kvadratmeter och även – som i vilket företag som helst – en kassaflödesanalys.

Här finns nämligen nyckeln till det varje köpare måste ta ställning till men oftast inte gjort hittills – nämligen hur solid föreningen är. Under förra finanskrisen gick ett mycket stort antal föreningar i konkurs. De boende blev hyresgäster åt andra ägare men hade kvar sina skulder till banken.

En annan ändring gäller köpare i nyproduktionen där utredaren ser producenten som den starkare parten. Det kommer att leda till fortsatt debatt, var så säker. Vänd på denna tidning och läs gärna svaret på KTH-forskarna Hans Lind och Jonas Anund Vogels debatt från förra veckan som argumenterar – i likhet med Michaël Koch – för stärkt ställning för köparna. I detta nummer svarar Ola Månsson med mångårig bakgrund som bostadsutvecklare och entreprenör.

Jakten på en balanserad lösning fortsätter. En bostadsmarknad i balans gör alla parter till vinnare.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.