Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Kan Borg bli nye Gripenstedt?

Visst handlar det om mycket stora summor när man bygger infrastruktur. Men därmed inte sagt att det är dyrt.

Publicerad: 25 januari 2011, 14:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Med infrastruktur är det till och med så att de riktigt dyra projekten är de som aldrig blir av. Eftersom kostnaderna för dessa ska betalas av varje dag som samhället inte fungerar optimalt.

Självklart finns det invändningar mot ett sådant resonemang. Det finns lönsamma och olönsamma satsningar. De olönsamma bör man helst avstå ifrån. Men om samhället får facit först om 25 eller 50 år?

Gunnar Wetterberg, Sacos samhällspolitiske chef, historiker och författare är även krönikör på Expressen. I måndags skrev han om två av sina historiska favoriter i Sverige, stormaktstidens kansler, Axel Oxenstierna och finansministern och frihandelsivraren i mitten av 1800-talet, Johan August Gripenstedt. Bägge var centrala när det gällde de satsningar på infrastruktur som förändrade Sverige i grunden.

Oxenstierna behövde finansiera de många krigen. Till det behövdes export från Bergslagen året runt. När isarna inte bar krävdes annat. Alltså utfördes här några av rikets första ordentliga vägbyggen.

Men Wetterbergs absoluta favorit är Johan August Gripenstedt som tidigt insåg värdet av det nya transportsystemet järnvägar.

Järnvägar började växa fram i England från 1825 för att transportera kol och säd. Första personvagnen kopplades till ett tåg strax efter detta årtal. Hastigheten var sju kilometer i timmen och rekordet var 39 kilometer. Första järnvägen för persontrafik öppnades mellan Liverpool och Manchester 1830. På kontinenten öppnade Bryssel-Malines, 1835, tätt följd av första tyska järnvägslinjen.

Ånga och järnväg var den tidens absoluta hightechprojekt och Gripenstedt såg snabbt möjligheterna. Ljuset kom från väster. Det frihandelssystem som började växa fram kring England och de länder som de träffade handelstraktat med kom med Gripenstedts insatser att omfatta Sverige. Landet anslöt sig till en växande skara länder som avskaffade tullar och sänkte tullsatser på långa rader av varor i handeln över gränserna.

Och med ökande varuhandel behövdes bättre landtransporter än häst och vagn. En växande marknad krävde helt enkelt infrastruktur, det vill säga järnväg.
Kunde marknaden lösa finansieringen när två stambanor planerades, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö?

"Haken är bara att Sverige var - och är - glesare och längre än England och Belgien. Marknadskrafterna fick bara ihop ett par kilometer räls", skriver Wetterberg i sin krönika.

Gripenstedt argumenterade från sin position som synnerligen inflytelserik finansminister 1856-1866 att Sverige borde låna alla pengar som krävdes för att bygga stambanorna så snabbt det bara gick.

"Det är ett av de största besluten den svenska riksdagen tagit i fredstid, två-tre gånger statens årliga intäkter", fortsätter Wetterberg.

Storleken på beslutet blir definitivt inte mindre av att Sverige var fattigt vid denna tid. På 1860-talet hölls bland annat insamlingar i London till förmån för Stockholms fattiga.

Men Gripenstedt fick rätt både när det gäller frihandel och infrastruktur.

"Järnvägen band samman landet och produktionen, frihandeln öppnade världen, och bara Japan gick bättre under det närmaste seklet", summerar Wetterberg Gripenstedts gärning. Som kom att prägla landet ända in på 1970-talet.

I dag står vi inför förändringskrafter lika stora som under den tidiga industrialiseringen. I avvägningen mellan uppgifter för privat kapital och statliga satsningar i förnyelsen och moderniseringen av Sverige behövs det också träffsäkra visioner och betydande mått av mod.

Sverige har under tillväxtperioden 1870-1970, den period som gjorde landet rikt och finansierade välfärdsprojektet, fortsatt att utvecklas som en kunskapsnation med starka rötter i sin ingenjörstradition. I Dagens Industri den 25 januari intervjuas ekonomen Klas Eklund om den svenska ekonomiska dagsformen.

"Norden som grupp spöar skiten ur EU och till viss del även USA", säger han. Sverige och de nordiska grannarna har förmågan att använda sina kriser till att genomföra nödvändiga reformer, beskriver han dagens urstarka ekonomi.

Det är mycket sant. Men vi borde också lära oss av våra största framgångar. Kan Anders Borg bli en ny Johan August Gripenstedt?

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.