Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Kan jobbmarknaden skyddas mot EU?"

"Mycket står på spel på EU-nivå som starkt berör Sverige", skriver Staffan Åkerlund.

Publicerad: 9 Juni 2016, 08:39

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EULex Laval

I maj 2004 blev Lettland medlem i EU tillsammans med övriga Baltikum. Landet hade använt det första decenniet efter frigörelsen från Sovjet väl och lyckats uppnå de villkor som EU ställt upp.

För svensk del hade vi precis avverkat vårt första decennium i unionen som hade inletts med att vi folkomröstat om medlemskapet och fått en liten men tydlig övervikt för ja-sidan.

Nio år senare, hösten 2003, folkomröstade vi på nytt om euron. Det blev en liten men tydlig övervikt för euroskeptikerna, kronan räddades.

Utöver dessa två tillfällen har egentligen aldrig EU eller Europafrågorna engagerat svenskarna på djupet.

Mycket står på spel

Vad de komplexa men välmenande EU-strukturerna är värda kommer vi att få mått på om Storbritannien väljer att lämna unionen. Mycket står på spel på EU-nivå som starkt berör Sverige. Högst på listan är förhandlingarna om EU:s frihandelsavtal som nu slutförhandlas med USA.

Det är i högsta grad en ödesfråga för ett litet frihandelsberoende land. Men skulle vi med dagens EU-kriser vara mindre EU-kritiska än britterna?

Där är skillnaden monumental i förhållande till Lettland. EU-anslutningen var för dem och många andra länder under östutvidgningen en frihetsrörelse som oftast gick hand i hand med en Natoanslutning. De ville ha den frihet vi alltid tagit som självklar och EU var för dem 2004 själva kvittot på att fred och utveckling var uppnåbara mål i samarbete med Europas övriga demokratier.

Fyra grundlagsfästa friheter

Men utöver detta lockade EU med sina fyra grundlagsfästa friheter för rörlighet – för människor, varor, tjänster och kapital – på EU:s inre marknad ska bli alltmer gränslös. Tanken är att de fyra friheterna ökar tillväxten och minskar skillnaderna mellan länderna. Fattigare EU-länder blir rikare utan att de rikare blir fattigare. EU är ett välståndsprojekt även när Grekland och folkvandringarna över de södra gränserna utsätter unionen för en historiskt hög risk.

Samtidigt fortsätter de fyra friheterna möta aktivt motstånd hela vägen. För Lettland handlar det om bemötande efter EU-inträdet. Med medlemskapet fick Laval un Partneri en senkommen upprättelse i EU-domstolen efter konflikten med Byggnads som ledde fram till en konkurs.

Den upprättelsen, 2007, och den svenska lagändringen som anpassade oss till EU-rätten strider nu den svenska regeringen för att ändra.

Fortfarande öppet efter 12 år

Lex Laval följdes av ett utstationeringsdirektiv från EU-kommissionen och en motsvarande svensk lag som fackföreningsrörelsen vill riva upp eller förändra.

Danmark och nio östländer i EU protesterar mot att EU-kommissionen nu väntas föreslå förändringar av reglerna som den motiverar som skyddsregler men som kritikerna ser som handelshinder för att skydda lokala arbetsmarknader från konkurrens.

Efter 12 år är det fortfarande öppet hur fritt det är för lettiska människor och tjänster att konkurrera på den svenska (arbets)marknaden.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EULex Laval

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.