Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Kinas energihunger drivkraft för ny generation kärnkraft

Kinesisk industris energihunger kolliderar i dessa dagar med senaste femårsplanens energi- och miljömål, rapporterar Pekingbaserade nättidningen Global Times.

Publicerad: 16 November 2010, 14:16

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är en hel händelsekedja som sedan ett par veckor släcker ner kinesiska samhällen och har orsakat en hamstringsvåg av diesel. Upprinnelsen är att lokala myndigheter stoppar koleldad elproduktion för att inte överskrida femårsplanens mål för energikonsumtion och utsläpp nu när planen går mot sin avslutning.

Kinesiska handelskammaren har rapporterat hur tusentals mackar stängts på grund av att de har slut på diesel och att nya leveranser inte kan garanteras, skriver Global Times på tisdagen.

Kina har – för att klara behoven av energi som svarar mot landets snabba tillväxt – satsat intensivt på alla tänkbara energislag, inte minst förnyelsebar el från vindkraft och solpaneler.

Kina har också ett ambitiöst program för vattenkraft och kärnkraftsutbyggnad. Inom överskådlig tid är det dock den snabba och storskaliga utbyggnaden av kolkraftsbaserad elproduktion som gäller.

För ett år sedan var det Kina och USA som motsatte sig striktare utsläppsgränser på det stora klimatmötet i Köpenhamn i FN-regi.

Nu visar det kaos som uppstår även med dagens fortfarande relativt oreglerade utsläpp att Kina är på väg att slå i taket av vad samhället förmår när det gäller användning av energi som står i motsatsställning till även lågt ställda utsläppsmål.

Redan den livliga debatten inför den svenska kärnkraftsomröstningen 1980 handlade mycket om kolkraften som motpol till kärnkraften. Miljömedvetna kärnkraftsförespråkare kunde hävda att kolet genom sina ständigt pågående utsläpp och miljöpåverkan årligen och dagligen dödade och skadade människor och natur på ett sätt som knappast någon olycka med kärnkraft skulle kunna komma i närheten av.

Detta var sex år före Tjernobyl.

På det sedan dess gångna kvartsseklet har det dock hänt mycket med kärnkraftsteknologin. Dagens tio svenska kärnkraftverk byggda på 1970- och 80-talen är andra generationens. Det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl med sin grafitreaktor var närmast första generationens.

Med den teknik som står för dörren, fjärde generationens kärnkraftsverk, har forskningen och industrin tagit stora steg mot lösningen av det som varit två av teknikens stora minusposter – förvaringen av atomsopor under hundratusentals år och produktionen av nytt bränsle.

Även lösningen på problemen med säkerhet mot olyckor eller angrepp och attentat har tagit stora steg framåt. Dagens kärnkraftsverk byggs för att klara störtande flygplan. Effektivare styrsystem och säkra inneslutningar kan i det närmaste helt eliminera risken att strålning läcker ut.

Men framför allt betyder en ny generation kärnkraftverk att de 95 procent av energin som återstår i bränslestavarna efter driften i andra generationens kraftverk kan tas till vara.

Det oberoende nätverket Nuclear Power Yes Please beräknar att de 9 000 ton uran som Sverige äger när det nuvarande kärnkraftsprogrammet upphör, räcker för att svensk kärnkraft kan hålla landet med elektricitet i 500 år utan att ny brytning eller import behövs.

Det förbrukade bränslet behöver inte heller slutförvaras i hundratusentals år utan det räcker med 500 till 1 000 år för detta mindre radioaktiva material.

I Sverige betyder den förändrade kärnkraftslagen att regeringen får ge tillstånd till nya reaktorer efter årsskiftet. Det har fått Vattenfall, Eon och Fortum att börja överväga ny kärnkraft, rapporterar Byggindustrin i nummer 36, som kommer fredag den 19 november.

I det globala perspektivet och med de nya stormakterna Kinas och Indiens tillväxtplaner i minnet lär vi stå inför mycket intressanta strategival inom miljö och ekonomi. Ny kärnkraft blir svårare än någonsin att lämna utanför samhällets energimix.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.