Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Nomi Melin Lundgren: Konsten att förstå en kris

Författaren och teoretiske fysikern Mark Buchanan, gästkrönikör i New York Times, gör i en artikel i International Herald Tribune 1 oktober, ”This economy does not compute”, ett försök att förklara varför den traditionella nationalekonomin saknar verktyg att analysera den massiva rusningen mot det globala banksystemet som pågår och tycks bli allt värre dag för dag.Av Staffan Åkerlund

Publicerad: 8 oktober 2008, 14:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


”Ekonomerna försöker fortfarande förstå marknader med hjälp av idéer från traditionell nationalekonomi”, skriver han. ”Själva marknaden speglar i nationalekonomiska modeller en balans mellan olika krafter. Marknadsvärden förändras bara som ett svar på ny information.”

Exempel på sådan information är när att ett problem dyker upp för ett företag, att bostadsutbudet förändras.

Men annars har marknader enligt detta ”balanstänkande” inte ha någon egen inre dynamik utan förutsätts reagera på ett i huvudsak rationellt sätt, menar Buchanan. Problemet är bara att verkligheten inte är rationell.

Han refererar till en klassisk ekonomisk studie som gjordes för 20 år sedan som visar att de 50 börsdagarna efter andra världskriget som hade den kraftigaste prisutvecklingen inträffade dagar då det inte fanns kopplingar till kursdrivande nyheter. Endast en tredjedel av variationerna i börskurserna under hela den studerade tidsperioden kunde kopplas till nyheter.

Senare studier bekräftar detta. ”Finansiella nyheter saknar tydlig koppling till större rörelser på börsen”.

Ett svenskt exempel på detta är att byggbolagens börskurser har rasat trots starka rapporter och goda delårsresultat.

Istället är ”marknaden” ett självgående snurrande system som drivs av vad investerare anser att andra investerare tror, en handel som drivs av rykten och skvaller, om farhågor och förväntningar. Facktermerna är ”optimism” eller ”pessimism”.

Alltför få ekonomer försöker sig på att förstå denna ekologi av underliggande drivkrafter, menar Buchanan. Men ansatser finns och kommer att få ökad vikt. Nu byggs på flera håll, bland annat i Yale, datormodeller som härmar marknadens dynamik genom att simulera den underifrån.

Yaleekonomen John Geanakoplos och fysikerna Doyne Farmer och Stephan Thurner granskar på detta sätt hur tillgången på krediter på en marknad påverkar dess stabilitet. Upp till en viss nivå är de kreativa och används till nödvändiga investeringar. Utöver denna nivå kan de bli farliga.

När hedgefonder strävar efter en allt större hävstångseffekt, att exempelvis lånefinansiera nya insatser på samma marknad, binds marknadsaktörerna i ett mönster som inte kan brytas när en enskild länk brister.

Egentligen är inte detta särskilt förvånande, menar Buchanan. Men det denna typ av datorstödda analysmodeller ur ett underifrånperspektiv visar också på något annat:

Den instabilitet som uppstår kommer inte gradvis. Bortom en vis punkt går allt mycket snabbt. I ena ögonblicket is, i nästa bara smältvatten.

Buchanan argumenterar inte för att låta denna typ av datorstödda modeller fungera som kristallkulor att förutsäga framtiden. Men de kan vara verktyg för politiker att använda för att påverka vilken typ av resurser som kan användas för ett område, exempelvis bostadsmarknaden, utan att skada uppstår.

I USA kunde denna typ av datorstödda marknadssimuleringar kanske ha hjälpt Federal Reserves mångårige chef Alan Greenspan att höja styrräntan i tid för att parera bostadsbubblan. Eller kongressen att avstå från att uppmuntra subprimelån till en betalningssvag och räntekänslig massmarknad.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.