Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Landsbygdens höga visa

Hur ser vi på landsbygden egentligen? Dominerar problembeskrivningarna? Om det är så, finns också månghövdade motkrafter. Ett tecken i tiden är nätverket Hela Sverige ska leva som du har ett knapptryck bort på www.helasverige.se.

Publicerad: 8 november 2013, 09:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Sajten ger en god överblick över de krafter som är i rörelse, kanske sammanlagt bortåt 5 000 lokala utvecklingsgrupper i form av bya-lag och olika intresseföreningar. En gemensam tanke de flesta kan ställa sig bakom är att all utveckling är lokal. Även den globala.

Det är en trösterik insikt för den som mest har förfallna ödetorp och igenbommade livsmedelsbutiker på näthinnan. Även om vi i den fortsatta urbaniseringens tidevarv ännu inte kommit i närheten av någon vändpunkt så pekar ändå trendmässiga mänskliga och ekonomiska behov på att vändningen inte är alltför avlägsen.

Hur vågar jag påstå detta?

Vi kan ju börja med balansen mellan städer med växtvärk och landsbygd. Vetenskapen visar numera entydigt att det bästa boendet sett till energi- och miljöaspekter totalt sett är i moderna, täta städer som trendmässigt får växa till sig våning för våning snarare än att breda ut sig på god åkermark.

Städer är helt enkelt det bästa sättet att ta hand om en ökande befolkning. Städer med snabb befolkningstillväxt är en enorm tillgång för ett land. Det finns många anledningar att de växer. Det handlar om en kreativ puls, en förmåga att ständigt uppfinna sig själv på nytt och på nytt under trycket av alla förändringar.

Själva koncentrationen betyder att man reser mindre i vardagen. Det är nära mellan boende, jobb och service. Det är helt enkelt nära mellan städernas största tillgång – människor.

Men med de växande städerna växer samtidigt landsbygden i betydelse, inte minst som producent av mycket av det samhället behöver av industriråvaror, energiproduktion och närproducerade livsmedel.

Skogen kommer att öka i betydelse i takt med att vi hittar nya användningsområden för den fantastiska cellulosacellen. Där är vi fortfarande enbart i begynnelsen av en ny industriell revolution.

Energisektorn, både vindkraft och nya generationer effektivare solceller, ökar värdet av glest befolkade markområden. Om vätgas får sitt stora genombrott som drivmedel till våra fordonsflottor om några decennier, kommer den att ha energiproduktion på landsbygden som främsta bas.

Dagens kött- och mjölkbonde med sina lövtunna vinstmarginaler får en betydligt tryggare framtid när landsbygden och glesbygden blir hightech med en bas i såväl energi som i livsmedel.

Utmed de långa kusterna kan vi bygga upp odlingar av ostron och musslor och andra havets läckerheter som till skillnad från miljöbovar som odlade rovfiskar faktiskt renar haven från alger och får bottnarna att leva upp igen.

I städerna byggs växthusskrapor på höjden. Späda plantor från landsbygden når där sin fulla höjd och blir centrum för böndernas närmarknader på olika håll i städerna.

Och vart ska den samlade medelklassen från en i övrigt överbefolkad värld resa för att uppleva städer och natur i en skön förening? Jo, till den ledande turistdestinationen Sverige.

När Sverige inom något knappt decennium sköljs över av sin nya våg av elektrifiering – denna gång miljömärkt grön – är det just landsbygd och glesbygd i sin hightechversion som är nyckeln. Det ömsesidiga beroendet mellan stad och land kommer att öka på ett välgörande sätt. Om 40 år kommer inte längre någon att förstå hur vi 2013 kunde se så pessimistiskt på framtiden för glesbygden, själva grunden för 2050-talets välstånd.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.