Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Lärdomar av Rüffert-målet

Ett tydligt mönster börjar växa fram i och med EG-domstolens domar från Vaxholm i slutet av förra året och domen i Rüffert-målet från 3 april.

Publicerad: 11 April 2008, 14:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Om vi börjar med det senaste målet, C-346/06, det så kallade Rüffert-målet, så har det fått sitt namn efter en konkursförvaltare - Dirk Rüffert.

Dels kan man lätt förstå namnvalet. Det är betydligt lättare att säga Rüffert än hela namnet på det bolag som frågan gäller - bolaget Objekt und Bauregie GmnH & Co, KG.

Men Rüffert är som sagt konkursförvaltare. Bolaget han företräder vinner visserligen en senkommen seger i domstolen och för det viktiga principbeslutet på sin sida, men affärsmässigt har de gångna åren ändå skadat verksamheten. Konkursen blev ett faktum. Dessutom har bolaget hindrats under dessa år att fortsätta att ta nya affärer, göra vinster och att utvecklas.

Att företag kan göra konkurser är en viktig funktion i en väl fungerande marknadsekonomi. Pengar och resurser kan på detta sätt flyttas över från svaga verksamheter till starkare och förlusterna från konkurserna är normalt sett mindre än de samlade vinsterna från företag som går bra. Detta vinner alla på.

Men här handlar det om något annat. Ingenting pekar efter utslaget i Rüffert-målet på att det bolag Dirk Rüffert företräder skulle ha en affärsmässig svag grund att stå på. Tvärtom.

Detsamma gäller den vinnande sidan i Vaxholmsmålet, företrädarna för Laval un Partnerii, där bolaget tvingades i konkurs mycket snabbt i domstolsprocesserna. När avgörandet kommer tre år senare, i december 2007, är det ett ickeexisterande lettiskt byggbolag som står som segrare.

Själva trofén man slåss om – principen – blir mest en vinst för andra bolag och löntagare i framtiden.

Rüffert-målet kan ses som ytterligare en facklig motgång även om den inte får någon omedelbar ny återverkan i Sverige. Målet handlade om ett tyskt bolag som deltog i en delstatlig upphandling som krävde att deltagande bolag förband sig att tillämpa ett bestämt kollektivavtal. Delstaten hade lagstiftat om att detta gäller vid all offentlig upphandling.

Det tyska bolaget som vann upphandlingen tog in en polsk underleverantör som bara betalade lönerna enligt delstatens stadgade minimilön. Det upptäcktes, avtalet hävdes och ett högt skadestånd utdömdes av delstatens domstol. En högre rätt bad EG-domstolen om besked hur kravet på kollektivavtal rimmade med EG-rättens paragraf 49 om fri konkurrens.

Det rimmar inte alls, konstaterade EG-domstolen i domen 3 april, som i övrigt för löntagarnas intresse i långt högre grad än domen i Vaxholm.

Men domstolen ställer sig denna gång uttryckligen på de polska löntagarnas sida. De måste få ha kvar rätten att vara med och konkurrera om jobben i Tyskland och får inte stängas ute med den typen av krav som den tyska delstaten satte upp.

I Sverige börjar nu facken att hämta sig efter en inledande chock efter Vaxholmsdomen. Sekos ombudsman Björn Inge Björnberg säger till Byggindustrin att detta är ett starkt skäl för Sverige att snabbt ratificiera det nya EU-fördraget. Den sociala dimensionen som det nya fördraget innehåller kommer bättre att balansera de fyra friheterna – för människor, kapital, varor och tjänster – som hittills ensamma styr EU, menar han.

Även Byggnads drar slutsatsen att det är den politiska processen i EU som är den nya arenan att verka inom.

Byggnads kommer inte att kräva ett EU-utträde, säger 2:e ordföranden i Byggnads Thomas Gustavsson till Byggindustrin. ”Vi ska tillsammans med andra fack jobba för bättre regler för EG-domstolen att tolka.”

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.