Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Lärlingarna och framtiden

Ungdomsarbetslösheten är ett av huvudmotiven bakom regeringens plan att satsa en miljard kronor på lärlingsutbildning mellan 2014 och 2017. Pengarna ska dels gå till lärlingarna själva men också till själva utbildningssystemet, till ökad kvalitet och för att motivera företagen att på ett bättre sätt engagera sig i denna del av utbildningen.

Publicerad: 19 September 2013, 09:59


Går denna satsning enligt plan finns det mycket att vinna för alla parter. Nu är ungdomsarbetslösheten inte så stor i verkligheten som ofta framställs i debatten eftersom SCB-statistiken som gjordes om för några år sedan också rymmer alla studerande som söker ferie- eller sommarjobb.

Men verkligheten är illa nog. Även när alla studerande har tagits bort så återstår det cirka åtta procent utan jobb i åldersgruppen 16-24 år. Större delen av dessa får jobb inom tre månader.

Arbetsmarknaden för unga fungerar faktiskt till och med bättre än för medelålders långtidsarbetslösa som har det betydligt tuffare att komma tillbaka.

I en ledare i Dagens Industri förra onsdagen för PM Nilsson en argumentation mot dyrbara generella stödinsatser för unga som en stor problemgrupp. Det verkliga problemet handlar om den mindre andelen unga, ”de som inte har klarat av gymnasiet och knappt grundskolan. Den gruppen har tveklöst svårt att få jobb”, skriver Nilsson och menar att det vore förödande att anpassa hela arbetsmarknaden för unga efter denna mindre grupp.

En förklaring till att ungdomsarbetslösheten ökat så kraftigt sedan 1990-talet är att antalet studerande har fördubblats under perioden och att tillfälliga jobb blivit fler. När SCB frågar är det självklart så att de studerande säger att de vill ha heltidsjobb efter studierna.

Här finns också förklaringen till att alliansens generella åtgärder inte fungerar, menar DI som i stället applåderar Socialdemokraternas och Magdalena Anderssons förslag på ett ungdomskontrakt. Det riktar sig direkt till problemgruppen bland ungdomar, de som inte klarat gymnasiet.

Förslaget är att staten betalar en halvtidslön på en arbetsplats direkt till de unga om de samtidigt läser in gymnasiet. För företagen och arbetsgivaren innebär detta inte någon kostnad alls utom för tiden för handledning.

Det är lätt att instämma i resonemanget. Men alliansens satsning på ett robustare lärlingssystem har också samma inriktning. Det betyder att det nu finns en bred politisk majoritet för hur man från statens sida kan skapa starkare band mellan unga och arbetsgivare med hjälp av arbetsplatsförlagda utbildningar.

Inte för inte har det tyska lärlingssystemet varit en förebild. Tyskland är det klarast lysande undantaget i eurokrisens Europa bland annat därför att landets industrier hela tiden har uppgraderat sin teknik och skapat effektivare tillverkningsmetoder. När nu Kina satsar på att modernisera och uppgradera sin egen tillverkningsindustri inom fordon och telefonisystem, så är det med hjälp av tyska verktygsmaskiner och robotar. Tysk exportindustri fortsätter att dominera i världshandeln genom stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Lärlingssystemet är den stabila grunden och länken till företagandet.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.