Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Lokala konflikter i strid mot Byggavtalets anda

När Byggnads och Sveriges Byggindustrier förra våren undertecknade det nya Byggavtalet som trädde i kraft 1 november 2010, för ett halvår sedan, var en av grundidéerna att detta skulle signalera nya relationer mellan två parter som haft åtskilliga konflikter genom åren. Fred och utveckling – för framtidens skull.

Publicerad: 17 Maj 2011, 14:17


Bakgrunden är välkänd. Det var medlarna i 2009 års byggkonflikt under ledning av Bengt K Å Johansson som fick Byggnads och BI att skriva under ett avtal som också lade grunden för hur ett moderniserat kollektivavtal mellan parterna skulle kunna växa fram och vilka principer för lönebildningen som 2010-talet ställer på ett välfungerande kollektivavtal.

Viktigast bland dessa utgångspunkter för det nya Byggavtalet var beskrivningen hur även en tidigare skyddad hemmamarknad numera har öppnat sig mot omvärlden. Byggsektorns kostnadsökningar i form av löneökningar och andra kostnadsökningar är genom sin samlade storlek som andel av den svenska BNP:n direktkopplade till övriga delar av näringslivet.

Byggsektorn är beroende av att vara internationellt konkurrenskraftig av två skäl. För det första därför att utländska byggare i allt större utsträckning håller på att etablera närvaro här. Och då gäller det att svenska företag med svenska kollektivavtal kan konkurrera med sitt kostnadsläge.

Men byggsektorn har också ett samhällsekonomiskt ansvar i likhet med övriga kollektivavtalsområden som vi nu får se om det nya Byggavtalet klarar av att leva upp till. De gamla avtalen – Byggnads- och Anläggningsavtalen – klarade inte detta. Särskilt Byggnadsavtalet gjorde det möjligt för Byggnads avdelningar att helt enkelt bortse från allt vad lönebildningsrestriktioner och samhällsekonomiskt motiverade lönetak hette. Den ram för måttfulla reallöneökningar som exportindustrin stått bakom sedan 1997 och som baseras på produktivitetsökningar och svensk konkurrenskraft, hade Byggnads föga förståelse för.

Byggnads och BI finns inte heller med som parter bakom det nya industriavtalet som blev klart härom veckan. Men det är ändå klart i det nya Byggavtalet att både BI och Byggnads numera erkänner att branschens löneökningar sker i en öppen ekonomi. Och därmed måste bygga på ökad produktivitet och konkurrenskraft.
Inom Byggnads pågår för närvarande en mycket omfattande omorganisering. Kongressen i fjol sommar beslutade att 24 avdelningar skulle läggas samman till 11 regioner. Det arbetet ska vara avslutat till årsskiftet.

I slutet av april, i nummer 15-11, rapporterade vi om kärvande lokala löneförhandlingar i Skåne som en följd av att företagens lönegrupper har blivit bättre på att hålla fast vid de nivåer som sätts i de centrala avtalen. Byggnads lokalavdelningar går på byggföretagen ett och ett och kräver regelmässigt löneökningar som är tre, fyra gånger högre. Så rapporterar BI:s regioner läget över i stort sett hela landet.

Resultatet i Skåne har hittills varit ett växande antal byggprojekt där Byggnads ensidigt avslutat förhandlingarna när man inte fått igenom sina krav. Detsamma gäller Linköping och Norrköping. Men Byggnads lokalavdelningar har ökat trycket över hela landet, rapporterar BI:s regionchefer.

Så här sade Byggnads ombudsman i Södra Skåne till Byggindustrin (15-11):
"De (arbetsgivarna) vill göra en stor avtalsmässig förändring på mycket kort tid. De tänker inte på att byggbranschen är mycket traditionell. Försöker man tvinga igenom så stora förändringar på så kort tid så blir resultatet bara ett: det brakar åt helvete."

Det han syftar på är en snabbt ökande medvetenhet på arbetsgivarsidan varför ingångna avtal om löneökningar ska hållas. Och att många – med storföretagen i spetsen – faktiskt håller fast vid det. Byggnads lokalavdelningar har inte längre veto mot detta. Det ligger också helt i det nya Byggavtalets anda.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.