Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Makten över infrainvesteringar"

"Riksbankens nollränta är ett kristecken", skriver Staffan Åkerlund.

Publicerad: 4 November 2014, 13:27


Ämnen i artikeln:

Infrariksbankeninfrastrukturprojekträntabyggkonjunkturnollränta

Veckans räntebesked från Riksbanken med nollränta och en räntebana på den nivån som sträcker sig långt in i 2016 är ett kristecken i klass med det tidiga 1990-talets 500-procentsränta. Men till skillnad från då är det inte Sverige eller den svenska ekonomin som är huvudorsak till problemet utan denna gång handlar det om ett välskött lands möjligheter att navigera i ett extremt svårbedömt läge i en till delar krisande omvärld.

Med en ny tvärnit för de svenska exportföretagen skulle vi få återverkningar som riskerar att bli både snabbare och mer omfattande för byggsektorn än förra gången.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Det är tydligt att om staten ska ha råd med stora investeringar i nödvändig infrastruktur i tider av kris och oro, så handlar det om att makroekonomin, statens finanser och näringslivets förutsättningar på företagsekonomisk nivå är optimalt samtrimmade.

Ett alternativ där stora privata aktörer går in finansierar nödvändiga investeringar i infrastrukturen med OPS-lösningar i likhet med Nya Karolinska eller Öresundsbron, har till allra största delen stött på patrull hos svenska politiker trots fördelen att investeringarna inte belastar den svenska balansräkningen.

Den främsta invändningen är då argumentet att staten lånar billigare på marknaden än företagen kan göra.

Med tanke på Sveriges mycket omfattande behov av byggande totalt sett – bostäder, lokaler och infrastruktur på samhällsbyggnadsnivå – är därmed den svenska BNP-utvecklingen de närmaste årtiondena direkt avgörande för hur samhället kan nå sina mål. Utan näringslivsdriven tillväxt under decennier faller alla politiska mål när det gäller bostäder och infrastruktur.

Den senaste månadens uppgörelser mellan regeringspartierna s , mp och v ger ett antal frågetecken.

Från både politiskt håll och alltmer från olika ekonomer förs uppfattningen fram att det svenska överskottsmålet bör skrotas. I en debattartikel i DI i veckan argumenterar Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler emot.

När det gäller påståendet att det finns många offentliga investeringsprojekt med en avkastning som är högre än statens lånekostnader och att ett skrotande av överskottsmålet gör det möjligt för staten att lånefinansiera dessa investeringar, bränner det till i John Hasslers resonemang.

”Det är naivt att tro att politiska beslut tas i syfte att maximera samhällsnyttan.”

John Hassler ger ett alternativ: inrätta ett ramverk för hur beslut ska fattas om offentliga investeringar. Först  medett sådant ramverk kan man avgöra vad som är största möjliga samhällsnytta av skattepengar till stora investeringar. Det skulle lyfta denna typ av avgöranden över dimensionen politiskt kohandlande.

Ett mycket gott förslag helt enkelt. Man kan undra hur länge till regeringen låter Finanspolitiska rådet få finnas kvar.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.