Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

"Många kan lära av Kiruna"

Passivhus och samverkan visar vägen, skriver Staffan Åkerlund.

Publicerad: 14 januari 2015, 10:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

NCCpassivhusKiruna

Med tanke på hur klimatzonerna påverkas av global uppvärmning är det nödvändigt att sträva efter en optimal avvägning mellan investeringar i isolering och energisystem och det faktiska klimatet. Detta har både ekonomisk och ekologisk betydelse.

Att producera för mycket material eller alltför omfattande tekniska lösningar på installationssidan fördyrar projekten för såväl byggherrar som nyttjare och förbrukar naturresurser och belastar naturen i onödan.

I vår reportageserie om Sveriges bästa byggprojekt under det gångna året  – som avslutas i mars med korandet av Årets Bygge 2015 på Årets Bygge-galan på Cirkus i Stockholm – nominerar vi denna vecka landets nordligaste passivhus. Det är ”Sjunde huset” i det nya bostadsområdet i Tuolluvaara i Kiruna som har utvecklats i samverkan mellan kommunen, Luleå tekniska universitet och NCC.

Detta nordliga passivhus är intressant av flera skäl. Dels är själva huset en utvecklingsmodell och kostar därför betydligt mer att uppföra på grund av sin konstruktion och materialåtgång. I den delen kan projektet ses som ett slags laboratorium. Intressenterna kommer att utvärdera utfallet vid normal användning över lång tid. Huset har bland annat fyrglasfönster, halvmetertjocka, välisolerade väggar och väggmonterade solpaneler för egen elproduktion.

Samtidigt är själva samverkansmodellen nog så intressant i sig. Den pekar mot utveckling av byggande och planering på en samhällsbyggnadsnivå där de deltagande parterna var och en bidrar med sina insatser för att skapa ett system där summan sammantaget kan bli större än de ingående enskildheterna. För kommunen och det lokala näringslivet handlar det bland annat om att ta tillvara och utnyttja överskottsenergi från stadens industrier och att skapa smarta gemensamma strukturer för bland annat fjärrvärme och andra installationer i gemensamma dragningar vilket påverkar vilket djup som krävs för frostfrihet.

Hittills räknar parterna med att behöva gräva en sjättedel så djupt som normalt. Mer lär följa. Man skulle kunna jämföra allt utvecklingsarbete kring ”Sjunde huset” i Kiruna med utvecklingskostnaderna för att skapa en ny bilmodell från grunden med en helt ny plattform. Där handlar det om mångmiljardinvesteringar som i förlängningen betalas av bilköparna. I Kirunafallet delar kommunen och byggföretaget på kostnaderna från sina respektive utgångspunkter och får i praktiken – om man lyckas fullt ut – ett energimässigt integrerat sätt att bygga bostäder.

Bilindustrin borde studera detta nordliga försök med intresse, särskilt mot bakgrund av utmaningarna att bygga helt utsläppsfria kommunikationer inom ett par decennier vilket kräver en helt ny, landsomfattande infrastruktur av laddstolpar, vätgasmackar, biostationer och annat för utsläppsfria bilar och tunga transporter.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

NCCpassivhusKiruna

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.