När energikartan ritas om

Detta sker samtidigt som världens energikarta är på väg att ritas om genom den massiva utbyggnaden av utvinning av skiffergas som har inletts i gamla amerikanska oljestater med Pennsylvania i spetsen som nu är på snabb väg att göra USA oberoende av gas- och oljeimport.

I den amerikanska nättidningen CSM.com beräknar flera energianalytiker att USA 2016 är världens största gasproducent. Men det politiska motståndet är i majoritet. Den rekordbilliga gasen har i princip exportförbud. Detta gör att pris på olja och bensin pressas ner vilket gynnar både amerikanska konsumenter och producenter. Många räknar med en återflytt av den tillverkningsindustri som  satsade på tillverkning i Mexiko eller Kina. Det ger i så fall många nya jobb och blir ett rejält tillskott till den amerikanska ekonomin på sikt.

Tekniken som är på väg att åstadkomma allt detta kallas hydralisk spräckning, tracking. Den möjliggörs av att man i dag kan borra ner genom jordskorpan till mycket stora djup och borra både vertikalt och horisontellt. På någon kilometers djup finns det i stora områden lager av mörk skiffer som binder naturgas. En blandning av vatten, sand och kemikalier pressas under hårt tryck ned i borrhålet vilket spräcker skiffern och frigör gasen.

CSM.com rapporterar hur även små privata markägare runt om i USA nu skaffar sig stora sidoinkomster genom att sälja koncessioner till gasbolagen. Men man rapporterar också problem som att gas tar sig in i grundvattnet. Det kan komma en gaslåga ur kökskranen.

Nu diskuteras även de klimatfördelar naturgasen har jämfört med olje- och kolförbränning. Främsta fördelen är drastisk lägre utsläpp av partiklar och sot, ett par av de faktorer som forskarmajoriteten sätter i samband med klimatförändringarna.

Men klimat- och energiforskare har också andra frågor att överväga. I början av april rapporterade brittiska Economist om hur den globala uppvärmningen håller på att sakta in. Samtidigt som partikelhalten fortsätter att öka i snabb takt. Det är ett svårförklarligt dilemma för forskarvärlden, minst sagt. På tio år efter år 2000 har världen släppt ut ytterligare 100 miljarder ton koldioxid i atmosfären.

Trots detta har uppvärmningen legat stilla de senaste 15 åren, rapporterar Economist. Den femåriga medeltemperatursen på  2000-talet ligger bara en grad över motsvarande i början av 1900-talet.

Den långa artikeln ”A sensitive matter” pekar på forskarnas och de olika klimatmodellernas svårigheter att förstå de minst sagt komplexa samband som skapar vårt klimat. Partikelhalten som 1750 var 280 ppm kommer att med nuvarande utsläppstakt att ha fördubblats till 2040-talet. Nästa fördubbling kommer därefter på 2080-talet.

Men sambanden mellan vad människor åstadkommer och hur detta påverkar naturliga förlopp när det gäller klimatet tycks bara bli mer och mer komplicerade ju mer forskarna försöker mäta och förstå sambanden. Blir klimatet varmare? Blir det kallare?

Låt oss säga att vi arbetar mot ett rörligt mål tills forskarna vet mer bestämt. Det är inte enbart medeltemperaturer som är den enda parametern. Istäcket på Nordpolen smälter . Våldsamma orkaner blir fler. Vi människor blir fler. Det är för detta vi måste bygga världen.

Staffan Åkerlund