Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

När motarbetaren blev medarbetare

Tiden går fort när man har roligt. När jag kom till Byggindustrin som redaktör sommaren 2004, var det närmast från två tidningar med branschövergripande ämnesbevakning och med företagen och deras medarbetare i fokus.

Publicerad: 3 November 2011, 13:30


Jag var redaktör för SAF-tidningen och därefter – när Svenskt Näringsliv bildades av SAF och Industriförbundet – för den nya organisationens mediasatsning Entreprenör, som jag ledde de första tre åren.

Skillnaderna mellan SAF-tidningen och Entreprenör var betydande men likheterna var också stora. SAF-tidningen gjorde sin historiska insats under det tidiga 1980-talet då tidningen var en viktig aktör i att ena företagar-Sverige i motståndet mot löntagarfonder. Entreprenör kunde ta vid i ett helt annat och mycket gynnsammare samhällsklimat.

SAF-tidningen blev under redaktören Janerik Larsson en mobiliserande röst för företagande, entreprenörskap och äganderätt i ett samhällsklimat där politiker och fackföreningsrörelsen drev på i motsatt riktning.

Det gemensamma politiska målet för den socialdemokratiska regeringen och LO var, sedan man återerövrat regeringsmakten i början av 1980-talet, ett kollektivt ägt näringsliv.

Med löntagarfonder där företagens egna vinstmedel finansierade ett successivt överförande av ägandet till fackföreningsstyrda fonder ville man i god socialistisk anda lösa det man identifierade som samhällets största problem – motsättningen mellan arbete och kapital.

När vi publicerade det sista numret av SAF-tidningen våren 2001, hade vi en stor intervju med förre LO-basen Stig Malm, där han mycket självkritiskt ångrade LO:s agerande och radikalisering, bäst symboliserat genom LO-tidningens jublande rubrik "Nu tar vi över" i samband med införandet av löntagarfonderna.

Fonderna blev aldrig populära hos det svenska folket.

I stället drev fackens radikalisering fram en ökad förståelse för företagande i allmänhet och för frågor som individens rättigheter mot kollektivets maktanspråk. Löntagarfondsstriden skyndade på den utvecklingen och bidrog till en historisk försvagning av fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet, enligt Stig Malms efterkloka analys i SAF-tidningen våren 2001.

Med den nya tidningen Entreprenör kunde vi lägga den ideologiska kraftmätningen från 1980-talet bakom oss och koncentrera oss på de idéer och människor som bygger företag och som ger landet ekonomiska muskler att bygga vägar, skolor, sjukvård och alla andra samhällsfunktioner.

I dessa frågor är det mer och mer naturligt att företagen och fackföreningarna i de över 50 branscher som ingår i Svenskt Näringsliv enas kring frågor som konkurrenskraft, utbildningsfrågor och synen på vad som skapar tillväxt och nya jobb. Det är naturligt att begreppet medarbetare får en central roll i denna utveckling.

Det som är riktigt spännande är utvecklingen för byggsektorn sedan jag började bevaka den på djupet från 2004 och framåt.

Det nya Byggavtalet som trädde i kraft i november i fjol symboliserar för första gången en gemensam vilja från arbetsgivare och fack. Arbetsfreden är så mycket mer konstruktiv än ständiga lönekonflikter om målet är gemensamt – att skapa internationell konkurrenskraft för svenska byggföretag.

I en mindre ideologisk tid är det naturligt att medarbetaren växer i betydelse. Det är bra för företagen, bra för jobben och bra för Sverige.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.