Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

När världsekonomin kränger

Husbyggande har i modern tid alltid varit en motor i samhällsekonomin. I Sverige och internationellt. När världsekonomin gick in i väggen för snart exakt tre år sedan, var den utlösande faktorn den amerikanska bolånekrisen och konkursen för en av de största investeringsbankerna, Lehman Brothers.

Publicerad: 11 Augusti 2011, 07:16


Den ekonomiska förtroendekris som inleddes drog sedan snabbt över världen. Det tog ett drygt kvartal innan den svenska byggsektorn drogs in på allvar och byggföretagen var snabba att anpassa sina kostnader. Men när 2009 sammanfattades i årsboksluten överraskades många.

För de noterade byggföretagen betydde den korta, intensiva lågkonjunkturen 2009 rekordmarginaler. Affärerna hade gjorts upp i slutet av högkonjunkturen 2007-2008 på den prisnivå som gällde då och arbetet genomfördes med lågkonjunkturens lägre kostnader. För aktieägarna betydde det att byggsektorn tedde sig synnerligen attraktiv.

Men även vändningen i ekonomin i stort kom oväntat snabbt för de flesta. Fjolåret betydde inte enbart återhämtning för den viktiga exportindustrin utan även en riktig tillväxtökning jämfört med den föregående högkonjunkturen. Typiskt sett exporterar Sverige hälften av de varor som produceras i landet och därför är vi helt beroende av hur omvärldens ekonomi ser ut.

Om de viktigaste handelspartnerna blir försiktigare i sina investeringar påverkar det omedelbart de svenska exportföretagen. Därför är det otäckt spännande dagar när marknaderna runt om i världen känner sig för hur de ska ställa sig till de kombinerade kriserna för den amerikanska ekonomin och eurokrisen.

Och det är definitivt för tidigt att sia om en kommande svensk ny kris. Däremot är det viktigt att skärskåda lärdomarna av den nyligen genomgångna krisen 2008-2009.

Många byggföretag valde tidigt under krisen att försöka hålla i sina viktigaste strategiska personalkategorier eftersom den långa trenden för byggsektorn är personalbrist i allmänhet och ingenjörsbrist i synnerhet.

Vissa företag såg det dessutom som en unik chans att rekrytera nyckelpersoner när många företag sade upp anställda för att hålla sina kostnader nere. Den rekordkorta nedgången gjorde att dessa företag fick en ovanligt snabb utväxling.

Med en krisande internationell konjunktur blev det också lättare för svenska finansdepartementet att släppa på motståndet mot ett permanent rotavdrag. Effekten av detta kan läsas av på flera parallella resultattavlor. Samhällsekonomiskt är avdraget lönsamt eftersom den motverkar svartekonomin och skapar vita intäkter som är större än kostnadera för skatteavdragen.

För de små och medelstora byggföretagen blev det dessutom lättare att hävda sig kostnadsmässigt mot illojal konkurrens från oseriösa företag.

Just rotavdragets införande är ett gott exempel på hur viktiga band det trots allt finns mellan den politiska sfären och byggsektorn. Traditionellt har socialdemokratiska regeringar under hela efterkrigstiden använt byggandet som ett sätt att stimulera ekonomin vid lågkonjunktur. Nedgångar möttes med ökande subventioner och stöd till byggsektorn där både räntesubventioner och allmännyttiga bostadsbolag var tunga inslag.

I dag visar ekonomisk forskning att subventioner och regleringarna av bostadsmarknaden ställde till med fler problem för byggsektorn än de avsåg att lösa. Det är viktigt att hålla detta i huvudet om den internationella krisen letar sig in i den svenska inhemska ekonomin.

Bästa politikerstödet till samhällsbyggnadssektorn är långsiktigt hållbara regler för byggföretagen att hålla sig till och fortsatt sunda statsfinanser. Alliansregeringens kloka hållning 2008-09 lovar också gott i dagens osäkra värld.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.