Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Nattsvart eller ljusning för produktiviteten?

När var och en för sig strävar efter högre lönsamhet, främjar det inte samarbete.

Publicerad: 30 Augusti 2017, 04:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Byggföretag, entreprenörer, skiljer sig från tillverkningsindustri, jordbruk, handel och tjänster, konstaterar tidningen The Economist 19 augusti. Enligt en konsultrapport från McKinsey som tidningen åberopar har byggindustrin i USA halkat efter rejält, produktiviteten har halverats sedan 1960-talet.

I andra ledande industri- och tillverkningsländer som Tyskland och Japan står byggindustrin och stampar utan märkbart ökad produktivitet. Frankrike står på kraftig minus.

En förklaring till de stora skillnaderna mellan branscherna ligger i branschstrukturen, i storleken på företagen. I USA har 730 000 byggföretag i genomsnitt 10 anställda. Motsvarande i Europa är 3, 2 miljoner byggföretag med i snitt fyra anställda. Incitamenten att växa saknas menar Economist.

”Industrin har genom bittra erfarenheter lärt sig att hålla blicken fäst nästa lågkonjunktur”, citerar tidningen byggkonsulten Bain & Co. Företagen väljer bemanning framför kapitalkrävande alternativ. Uppsägningar är en enklare väg till lägre kostnader jämfört med kapitalkrävande utrustning. På balansräkningen.

Bristande samverkan är ett annat kardinalfel. Många deltagande parter är, underentreprenörer i större byggprojekt. När var och en för sig strävar efter högre lönsamhet, främjar det inte samarbete utan hämmar produktiviteten.

Men sannolikt ser ett antal av dessa branschsvagheter slutet nalkas. Det finns dessutom mättekniska invändningar mot hur stor omfattningen av problemen med låg produktivitetsutveckling egentligen är.

Mer realistisk syn på produktivitet

”Den usla produktiviteten är ett statistiskt mätfel” summerade tidningen Byggindustrin i nummer 6 2012 om rön professor Hans Lind och teknologie doktor Han-Suck Song, KTH, kommit fram till i sin forskning.

I dag förstärks en mer realistisk syn på produktivitet av vad som är starka drivkrafter i byggsektorn som helhet i form av teknisk, organisatorisk och affärsmässig utveckling.

Men The Economists makroanalys över vad som står i vägen för högre produktivitet är lärorik läsning.

Den som läser reportaget ”Efficiency eludes the construction industry” får en tydlig bild av hur spelplanen fortfarande ser ut på många håll. Men framför allt är det klargörande och uppenbart var satsningar och investeringar gör störst skillnad.

Digitalisering med arbetsverktyg som BIM i alla led, ökande och fördjupande samverkansmodeller som skapar ekonomiska drivkrafter att gemensamt nå ett helhetsresultat för projektet – ekonomiskt såväl som till funktion, kvalitet, hållbarhet och säkerhet – höjer ribban varje gång det lyckas ribban för hela byggsektorn.

Stora projekt som Öresundsförbindelsen, Citytunneln i Malmö, Citybanan och Norra länken i Stockholm, är exempel ur en växande grupp projekt – inom infrastruktur såväl som husbyggnad – på genomförda projekt som lyckats med detta.

Med eller utan mätfel när produktiviteten mäts inom byggindustrin – alltfler av byggsektorns ledande aktörer har fått upp vittringen på vad de nya verktygen kan användas till. De resultat som därmed uppnås kan då också med självklarhet delas av användaren, brukaren, slutkunden. Kunden är alla goda affärers moder.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.