Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

NKS öppnar för ny klokskap

Staffan Åkerlund skriver om erfarenheterna från Nya Karolinska i Solna.

Publicerad: 23 november 2016, 09:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SolnaNKS

Med första patienten på plats på Nya Karolinska i Solna, fortsätter projektet att hårdgranskas. Så har det varit alltsedan det stod klart sommaren 2010 att ett konsortium av Skanska och brittiska pensionärer i form av pensionsfonden Innisfree landade rekordupphandlingen.

Att Nya Karolinska skulle byggas var till att börja med helt okontroversiellt. I Stockholms läns landsting var politikerna överens över parti- och blockgränserna. Det innebar bred enighet om att ett nytt sjukhus skulle ersätta det gamla sjukhuset.

Rimligt att bygga nytt

Ur medicinteknisk och ur vård- och forskningsperspektiv hade det naturligt nog hänt så mycket under decennierna att det ursprungliga sjukhuset inte lämpade sig för en uppgradering till en nivå som motsvarar dagens och morgondagens behov inom kvalificerad vård och forskning. Det hade varit som att bygga om en bil från 1920-talet till dagens krav på teknikhöjd på transportmedel; självkörande, elektrifiering, kanske vätgas men framför allt till en radikalt annorlunda säkerhetsnivå.

Motivet att bygga nytt var mycket rimligt.

För och emot OPS

När sedan frågan om hur jätteprojektet skulle finansieras skulle avgöras, var det slut på den blocköverskridande enigheten. I och med att byggentreprenadföretagen skulle utforma sina offerter efter offentlig-privat samordning, OPS, skilde sig projektet från nästan allt som tidigare byggts i Sverige.

Anhängare av OPS-modeller brukar framhålla att modellen gör det möjligt att snabbare få investeringar genomförda i och med att de kan göras utan att belasta offentliga beställares balansräkningar. Och att modellen främjat bättre beräkningar av kostnader och högre kvalitet.

OPS-motståndare menar sedan 2010 att staten lånar billigare än andra. Landstings­oppositionen tvingade också fram en kompromiss kring detta.

Mycket att lära

För byggsektorn som helhet är värdet i erfarenheterna av NKS betydande. Det gäller inte minst som drivkraft att utveckla BIM-verktygen och att hitta svar på frågorna hur dessa ska samverka och kommunicera effektivt.

På byggherrenivå är erfarenheten hur tillägg till ursprungsbeställningen slår igenom på totalkostnaderna.

De som ändå får slutnotan är landstinget och skattebetalarna. Här finns mycket att lära.

Svaret får vi i framtiden

Nyligen blev Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg klart. Det hade modellen att sätta ett definitivt slutdatum för ändringar.  Projektet överlämnade i förtid och under den lagda budgeten. NKS gavs aldrig den möjligheten. Det är lärorikt. Pensionsfonder över hela världen har stora placeringsbehov inom säkra och långsiktiga investeringar. Det är sorgligt om NKS stänger den dörren.

När NKS nu börjar tas i drift kommer mycket av akutsjukvården att omdirigeras till andra sjukhus i regionen, något som de är dåligt förberedda för. Detta har ökat NKS dåliga rykte som en ekonomisk gökunge. Att Sverige nu får ett så avancerat sjukhus har skett till en kostnad som är dubbelt så hög per kvadratmeter som kostnaden för ett genomsnittligt svensk sjukhusprojekt. Framtiden får visa om detta är väl satsade pengar. Svaret har vi kanske år 2050.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SolnaNKS

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.