Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Nu behövs ett nytt miljonprogram!

Det började med ett riksdagsbeslut. Och det gav mer dramatiska följder än de flesta beslut på den nivån. Vi lever med och förvaltar fortfarande resultaten ett halvsekel senare.

Publicerad: 15 Mars 2012, 13:56

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jag talar om miljonprogrammet som pågick under tio år från 1965 och som betydde i snitt 100 000 nya bostäder per år under tio år. I debatten har de flesta negativa vinklar synts genom åren. En hel del har handlat om själva stadsplaneringen. Är det rätt att bygga upp jätteområden av sovstadskaraktär?

Men få kan bestrida att det i ett slag ökade boendestandarden för ett flertal. Mer yta, högre kvalitet, närhet till naturen. I långa stycken har de nya stadsdelarna blivit ett förverkligande av tidiga idéer från visionärer som Bauhausgruppen eller le Corbusier.

Estetiskt rent formspråk. Enahanda visserligen – en god idé håller inte för att gå igenom kopieringsapparaten hur många gånger som helt. Men första skissen var helt okej med 1960-talsmått mätt.

Pengar fanns det också till byggandet. Några år tidigare hade Sverige genomfört en mycket omvälvande pensionsreform, ATP, och plötsligt badade landet i AP-fondernas snabba tillväxt. Pengarna måste ju också placeras på ett säkert sätt. Varför inte fastigheter som genom åren varit säkrare än guld?

Tittar vi på den rent mänskliga sidan inför 1960-talets riksdagsbeslut, är det lätt att se likheterna med dagens situation. Under krigsåren föddes en rekordgeneration som genom sin blotta numerär har återkommit gång på gång och ställt till det för alla samhällsplanerare på statlig och kommunal nivå, vare sig det gällt boende, jobb eller utbildning.

Miljonprogrammet blev på så sätt en lösning. Landet behövde moderniseras. Byggsektorn har alltid varit en mäktig tillväxtmotor som skapar massor av jobb som en avsedd bieffekt till själva byggandet.

På så sätt blev programmet själva krönet på en era av rekordtillväxt. Att den utvecklingen bröts i mitten av 1970-talet berodde på en lång rad samverkande faktorer. Men avslutningen på det mäktiga bostadsbyggandet inverkade.

När det gällde boendesituationen var de positiva sidorna mycket verksamma. 1940-talets babyboomare kunde flytta hemifrån och hitta bostäder. De nya husen drog i gång en omfattande flyttkarusell. Från gamla, trånga stenhus till nya rymliga. Det gick att hitta billigt boende på rivningskontrakt för den tidens nyinträdda på bostadsmarknaden.

Kontrasten mot dagens situation är närmast skriande. Under en lång räcka år har antalet bostäder som byggts legat på ungefär hälften av det troliga behovet.
Är det byggföretagens fel? Knappast. Deras främsta plikt är att vara välskötta, vinstdrivna och goda arbetsgivare. Detsamma kan sägas om bostadsföretagen, allmännyttans såväl som de privata.

Ansvaret kan bara ligga på en nivå: politiken på riksplanet. Det gällde på 1960-talet och det gäller även i dag.

På kommunal nivå pågår det ambitiösa satsningar i storstadsregionerna, tillväxtregionerna. Stockholm har aviserat byggandet av 100 000 bostäder fram till 2030. Men Stockholm är en region med många kommuner med mycket motstridiga intressen. Att samordna behoven och tillväxten är en statlig uppgift. Och lösningen ligger närmare än man tror. Om bara det politiska modet existerar.

Vi behöver ett nytt miljonprogram. Att vi misslyckades får inte stoppa oss från att göra det igen. Men rätt. Låt stenstaden växa på ett begåvat sätt. Våga bygga högt och varierat. Var rädd om marken. Bygg lika mycket för näringslivet och jobben som för boendet. På samma plats. Bygg kring goda kommunikationer och trafiklösningar för nästa sekel.

Har vi råd? Vi har inte råd att inte försöka!

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.