Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Nya lösningar för bostäder

Det handlar om att kunna bygga fler bostäder, inte minst hyresrätter, med god ekonomi. God ekonomi för investerare, för byggentreprenörerna och i slutändan för de boende.

Publicerad: 29 Mars 2012, 07:41

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I ett par ledare på raken har jag tagit upp temat behovet av ett nytt miljonprogram. För många är själva begreppet ett skällsord som står för enahanda bostäder i dåligt planerade förorter, ett misstag som vi borde undvika att göra om.

Och visst ska vi undvika att göra om misstag. Vi ska lära oss av dem i stället. I dag har vi en situation med en kraftigt växande befolkning, en koncentration till storstäderna och ett år för år växande underskott på bostäder.

Bara detta bäddar för ett nytt miljonprogram.

Det miljonprogrammet stod för var en samlad politisk vilja att modernisera Sverige på 1960-talet. Människor var trångbodda, landets ekonomi var stark, exportföretagen hade rekordår och staten förfogade över – men ägde inte – de enorma summor som ett nytt pensionssystem sedan några år drog in till statskassan. Det fanns alltså en unik kombination av finansiering och behov. Kunde man få dessa två att mötas kunde det hända stora saker.

Och det var precis vad som hände. Riksdagen tog beslut om att bygga en miljon nya bostäder under loppet av tio år, hundra tusen per år. En stor andel blev privatfinansierade egna hem, nya områden med småhus i städernas utkanter. Men majoriteten blev det vi identifierar med själva programmet – stora områden med kommunalt ägda hyresrätter över i stort sett hela landet.

Nu är behoven av nya bostäder förmodligen mer akut än någonsin tidigare. Samtidigt som 1960-talets metoder att investera och subventionera inte längre är möjliga på samma sätt.

I det här numret av Byggindustrin hittar vi i stället två förslag som på ett konstruktivt sätt tar sig an frågan från två olika håll. På nyhetsplats intervjuar vi den privata fastighetsägaren Gunnar Tåhlin i Luleå som föreslår införandet av en sexprocentig moms på boendet som en lösning.

Om hyresrätterna kommer in i momssystemet, att ingående moms får dras av mot utgående moms och inte längre stannar i investerarnas kalkyler som en kostnad, vilket är situationen i dag, så hyfsas kalkylen radikalt och gör byggandet av nya hyresrätter med privat finansiering möjlig och lockande.

Det andra förslaget kommer från MKB:s vd Sonny Modig, regeringen Göran Perssons byggkostnadssamordnare och ordförande i Byggkostnadsforum. Från sin utgångspunkt i det kommunala fastighetsbeståndet i Malmö ser han betydelsen av flyttkedjor för att kunna bereda möjligheter för svaga grupper på bostadsmarknaden som unga och nyanlända invandrare att komma över billigare äldre bostäder.

På opinionsplats i Byggindustrin redovisar vi hans förslag om friare hyressättning som ett sätt att sätta fart på flyttkedjor i större omfattning.

Det vi behöver nu är många nya goda idéer för att åstadkomma samma sak som man på 1960-talet kunde dirigera fram genom ett större politiskt beslut i riksdagen.
Alla erkänner att behovet av nya bostäder börjar växa till orimliga proportioner. Vi måste lösa behoven med bibehållen god ekonomi både i de producerande företagen och för samhället och samtidigt undvika att skapa en bostadsbubbla. Det är inte omöjligt.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.