Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Nytt Saltsjöbadsavtal? Ja tack!

Det är 70 år sedan förra gången. Men nu är ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter plötsligt en ny möjlighet.Ett av de områden som har allra mest att vinna på detta är byggsektorn.

Publicerad: 9 Maj 2008, 11:29

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Förra gången det begav sig var 20 december 1938, då LO och Svenska arbetsgivareföreningen SAF undertecknade Saltsjöbadsavtalet, som kom att bli så inflytelserikt när det gällde utvecklingen på svenska arbetsmarknaden. Från att ha varit en av Europas mest konfliktbenägna arbetsmarknader och med hotet om tvingande lagstiftning hängande över sig beslöt sig parterna att försöka hitta avtalsformer att gemensamt och under ordnade former lösa gemensamma frågor. Det handlade om formerna för förhandlingar, konflikträtten, arbetsfreden, rätten att leda och fördela arbetet och mycket annat.
Lösningen, en historisk kompromiss, gynnade bägge parter och blev långlivad.

Det är nu flera faktorer som gör det nödvändigt att förhandla fram ett nytt huvudavtal. För det första förändrade 1970-talets lagstiftningsoffensiv de grundläggande förhållande på ett sätt som tippade över maktbalansen till fackens förmån och på företagens bekostnad.

1997 kunde stora delar av balansen ändå återupprättas genom skapandet av Industriavtalet på Metallfackets initiativ. Industriavtalet fick parterna att börja lita på varandra och gav en ny, smart och säker förhandlingsordning som var bra för svensk industri samtidigt som det gav de anställda ordentliga reallöneökningar.

Men byggsektorn var aldrig en del av denna process av en rad olika skäl men framför allt därför att bygg typiskt sett dittills var en utpräglad hemmamarknad. Det fanns ingen konkurrens utifrån på det sätt som all annan svensk industri så länge har levt med. Och det fanns så länge det gick alla skäl i världen för Byggnads att utnyttja den skyddade hemmamarknadens alla fördelar.
Strejkade eller konfliktade man bort några byggföretag, fanns det alltid nya optimister som ville ta vid. Behovet av byggande var alltid större än antalet byggföretag.
Samtidigt motiverade det stora antalet konflikter inom byggsektorn att Byggnads måste ha fler fackliga ombudsmän än något annat förbund.

Men med EU-inträde och domarna från Europadomstolen om Byggnads granskningsarvoden och EG-domstolens utslag i Lavalmålet som tydligaste tecken håller även byggsektorn på att konkurrensutsättas på samma sätt. Gränsskyddet är borta – för gott.

Inför hotet från Europajuridiken – som Sverige åtagit sig att följa - mot själva idén att kollektivavtal trots allt har sina stora poäng när det gäller ordningen på arbetsmarknaden, gäller det nu att modernisera den svenska arbetsrätten. För det första får den självfallet inte bryta mot de internationella regler vi anslutit oss till, Europarådets och EG-rättens.
Lex Britannia som tillåter svenska fack att konflikta mot utländska kollektivavtal är exempelvis mycket tveksamt om det tillåts. Att Sverige saknar lag om minimilön är ett annat område som måste hanteras.
Men allra viktigast: denna gång måste parterna komma överens om regler som gör själva modellen med kollektivavtal attraktivt. Det finns nämligen ett alternativ som också skyddas av Europarådet och EG-rätten – den mänskliga rättigheten att slippa organisera sig.

Byggsektorn skulle vinna mycket i effektivitet och kvalitet med färre konflikter. Det skulle stärka svenska byggares förmåga att konkurrera med utländska lågprisbyggare. Därför håller vi tummarna – för Byggnads skull – att ett nytt huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv, LO och Ptk skapar förutsättningar för parterna även inom byggsektorn att upprätta maktbalans, arbetsro och tillit. Kort sagt, återupprättar den svenska modellen.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.