Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Om en "skuldstorm" drar in

De kommande två årens långa förhandlingar om löner och villkor för 2,8 miljoner löntagare spås av många att bli ovanligt tuffa.

Publicerad: 31 Augusti 2011, 07:57


Det kan nog stämma. Men det kommer nog mer att handla om villkor än om så höga lönelyft.

Redan i våras när tillväxtsiffrorna fortfarande såg exceptionellt bra ut för svenskt vidkommande klargjorde LO att lönekraven skulle bli högre.

"Löntagarna ska ta ut precis så mycket det går utan att hota ekonomin", sade LO-chefen Wanja Lundby-Wedin till media i samband med att LO-förbunden fastställde sina gemensamma avtalskrav.

Även de sex byggrelaterade fackförbundenByggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko och Transport argumenterade i en gemensam debattartikel, "Kollektivavtalen garanterar rättvisa" i förra veckans LO-tidningen, 26 augusti, för "en mer rättmätig lön".

De sex förbunden har sedan några år samarbetet "6F - fackförbund i samverkan". Närmast berörs arbetsgivaremotparten Sveriges Byggindustrier genom den samordning som nu sker mellan Seko och Byggnads.

Sekos avtalsrörelse inleds nu i höst med sikte på att gå i mål innan det gamla avtalet löper ut i mars 2012.

Det har spekulerats en del de senaste dagarna om hur LO-kraven inför förhandlingarna rimmar med den skakiga världsekonomin och det ovissa läge som råder rent allmänt.

Det nya Byggavtalet som trädde i kraft 1 november i fjol mellan Byggnads och BI löper ut i mars 2013, och enligt de nya principer som parterna är eniga om som ligger till grund för Byggavtalet ska en ny överenskommelse finnas klar i god tid för den tidpunkten.

Frågan som de olika LO-förbunden ställer sig är i vilken mån deras intressen ska stå tillbaka för saker som händer i världen. Är det "payback time" eller inte i förhållande till den förra finanskrisen 2008-2010?

Det enkla svaret är givetvis att ingen vet. På ekonomisk makronivå kan man i likhet med New York Times-kolumnisten och Pulitzerprisvinnaren Thomas Friedman frukta att världen står inför en utmaning av hittills aldrig skådad art. Det är inte en utan fyra globala kriser som pågår parallellt, varnar Friedman:
"EU är på väg att rämna. Arabvärlden är på väg att rämna. Kinas tillväxtmodell står under press och Amerikas kreditdrivna kapitalistiska modell har fått en varnande hjärtattack".

Om det ska finnas en väg ur dessa unika samtidiga kriser, måste det börja med att USA, världens största ekonomi, tar sig samman, menar Friedman.
"Om vi inte tar krafttag – vilket kräver ett kollektivt handlande som i vanliga fall bara förekommer i krigstid – förlänger vi en amerikansk kris och ger näring åt en global", skriver Friedman i en signerad ledare i Dagens Nyheter tisdagen 30 augusti.

Och någonstans där får graden av allvar i de fyra samtidiga globala kriserna betydelse också för de kommande två årens avtal i Sverige. Att finansminister Anders Borg förra veckan varnade för risken för en "skuldstorm som drar in över Sverige", har både en direkt och en indirekt koppling till alla svenska företags beroende av utländska marknader, något som våra svenska kollektivavtal till allra största delen också tar hänsyn till.

Svenska företags konkurrenskraft har sedan 1997 varit grundläggande för industriavtalet och är numera också en tung princip för Byggavtalets parter.

Det har varit 15 privatekonomiskt framgångsrika år för löntagarna enligt Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström i septembernumret av Entreprenör:
"Faktum är att de anställda de senaste femton åren har ökat reallönerna med sammanlagt drygt 45 procent".

Att byggfacken inom 6F skulle släppa ett perspektiv som har konkurrenskraft och produktivitet som gemensam grund är knappast troligt efter tillkomsten av Byggavtalet.

Däremot är det tänkbart att det blir tuffa tag kring principer; som exempelvis hur företagsanpassad lönebildningen får bli? Om duktiga individer får ges högre lön än lågproducerande? Om skiljelinjer alls ska vara kvar mellan arbetare och tjänstemän ? Eller den skarpa arbetsmiljöfrågan: ska risker på arbetsplatsen vara lönegrundande eller ska de tas bort? Gissa på vilka sidor fack och arbetsgivare står i dessa frågor.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.