Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Om Gripenstedt regerat i dag…"

"Vi får lita på teknisk utveckling", skriver Staffan Åkerlund.

Publicerad: 3 September 2015, 08:35


Infrastruktur är Sveriges ryggrad. Järnvägsbyggandet inleddes för 150 år sedan samtidigt som Sverige reformerades politiskt. Bägge förändringarna bidrog i lika grad till det som skulle följa – framväxten av dagens moderna industri- och välståndsland.

En centralgestalt under detta skede var landets finansminister under tio år, Johan August Gripenstedt.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Gripenstedts insatser och betydelse för den svenska utvecklingen har utförligt skildrats i flera aktuella böcker, bland annat Per T Ohlssons ”100 år av tillväxt ”(2012).

”Han finansierade järnvägarna, föverkligade frihandeln, avvecklade skråna och stånden och slog vakt om freden. Han förespråkade en pragmatisk ’medelväg’ i politiken och hävdade att det fattiga Sverige skulle bli ett av världens rikaste länder.”

Utvecklingen som grundlades på 1860-talet måste också ses mot bakgrund av hur fattigt Sverige var vid den tidpunkten. I London gjordes insamlingar till förmån för fattiga och svältande i Stockholm.

1865 kunde Gripenstedt lotsa igenom att Sverige anslöt sig till ett europeiskt frihandelssamarbete med England, Frankrike, Belgien, Preussen och Schweiz.

På Gripenstedts tid var potentialen för ekonomisk utveckling visserligen stor – men det krävdes en politisk visionär för att se det. Med järnvägar och ny teknik kunde gruvindustrin ta fart i industriell skala. Frihandel skulle öppna för större marknader. Tullivrare måste hållas tillbaka… Inget av detta var okontroversiellt i ett land som präglats av adel, präster, borgare och bönder.

Järnvägsbyggandet kunde inledas med bland annat brittiskt kapital. Sverige ansågs solvent och en hyfsat trygg plats för investerare.

I dag står vi inför en situation liknande den på Gripenstedts dagar. Behoven att förnya och bygga ut möjligheterna att transportera gods och människor måste anpassas till en ny tid.

Att bygga höghastighetståg är en pusselbit. Men en absolut majoritet av alla gods- och persontransporter går på ett vägnät som är i betydligt bättre skick och som är oändligt mer ändamålsenligt det rälsbundna. Vi kommer aldrig att kunna önsketänka oss bort från vårt bilberoende och dess unika möjligheter att skapa flexibilitet. Där får vi lita på teknisk utveckling som elektrifiering och förnyelsebara drivmedel som nödvändiga lösningar på miljöbehoven.

Om Sverige hade haft en Gripenstedt i dag hade han eller hon utan vidare tagit sig an de avvägningar som måste göras mellan olika transportslag och byggandet och finansieringslösningarna.

På tio år har Kina byggt höghastighetståg i en häpnadsväckande omfattning. I dag finns 60 procent av världens höghastighetsbanor där. Metoden är att bygga en betongbro högt över marken på pelare och att producera färdiga byggelement industriellt. I dagarna reser samtliga ledamöter i riksdagens trafikutskott till Kina och Japan för att studera tekniken och produktionen på plats.

Det kan bli en av de viktigaste riksdagsresorna hittills. Det kanske kan leda till ett nytt Gripenstedtögonblick för Sverige.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.