Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

OPS är lösningen

I en välskött ekonomi med låga, stabila räntor och rimligt långa planeringshorisonter som den svenska är fastigheter och byggande bland de bästa placeringsalternativen. Det borde vara ett starkt och rimligt argument för fler OPS-projekt, stora projekt genom offentlig-privat samverkan.

Publicerad: 4 April 2012, 12:15

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Vi står inför stora investeringsbehov de närmaste decennierna; nya bostäder i våra snabbväxande storstäder, utbyggnad och anpassning av vägsystemen, utbyggnad av det snart 150-åriga järnvägsnätet och varför inte riktiga snabbjärnvägar som ett alternativ till flyget.

Frankrike är här ett föregångsland. När det gäller infrastruktur som motorvägar och liknande offentliga byggverksamheter har landet en lång historia av denna typ av projekt.

Det franska byggbolaget Vinci brukar listas, lite beroende på hur och vad man mäter, som ett av världens absolut största byggföretag.

Ett par europeiska lågkonjunkturår som 2009–10 innebar endast marginellt minskad omsättning för bolaget som har mellan 30 och 40 procent av sina intäkter från att driva redan färdigställda OPS-projekt – framför allt i Frankrike. Svenska bilister på snabbfärd ner mot Spanien är väl förtrogna med betalsystemen på motorvägarna.

I detta nummer refererar vi till vad vår franska systertidning och samarbetspartner Le Moniteur skriver om i veckan (Byggindustrin sidan 32). I Loire ska ett OPS-projekt på 13 månader skapa nya universitetsbyggnader som ska tas i drift redan nästa år. Byggstart i sommar.

En särskild analysgrupp har skapats för att följa detta projekt och andra som kan komma efter, för att åstadkomma ett vederhäftigt beslutsunderlag inför framtida investeringar.

Hos beställaren, en offentlig byggherre, räknar man efter en grundlig förstudie med att kunna sänka produktionskostnaderna med mellan 15 och 25 procent.

Utöver detta kan driftskostnaderna inklusive hyra bedömas och budgeteras för kommande 20 år. Le Moniteur ser detta som ett genombrott för OPS (i Frankrike kallat PPP) inom detta område.

I Sverige pågår sedan över ett år det praktiska genomförandet av vårt stora pionjärprojekt inom OPS i form av Nya Karolinska, NKS (Byggindustrin sidan 4 och sidan 16). Så sent som 2 april landade Skanska ett nytt OPS-projekt, ett skolbygge i Essex i Storbritannien, till ett värde av 275 miljoner kronor.

När NKS-upphandlingen avslutades våren 2010 blossade en intensiv debatt upp med politiska bitoner. Kärnan i kritiken var inte principerna kring OPS i sig. Många såg ändå fördelarna med att genomföra en jätteinvestering i ny forskningsintensiv sjukvård (se gärna web-tv-inslaget på vår hemsida) utan kom att handla om vem som kan låna upp stora pengar billigast. Offentliga låntagare eller privata.

Den aspekten skulle framtida OPS-projekt kunna klara av genom att stat, kommuner eller landsting backade upp lånedelen med ett system av garantier.
Däremot kom alltför lite av debatten att handla om OPS stora fördelar: Projekt kan tidigareläggas, byggarna får en morot att hålla tidtabellen och att bygga rätt kvalitet redan från början eftersom de själva ska tjäna pengar på driften de följande decennierna. Framför allt kan byggherren överblicka sina kostnader ner på en enskild krona.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.