Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

OPS är mycket mer än enbart pengarna

Staffan Åkerlund reflekterar kring OPS, offentlig privat samverkan.

Publicerad: 22 Mars 2017, 08:33

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


När förre riksrevisorn, nationalekonomen Susanne Ackum inledde seminariet om offentlig privat samverkan, OPS, på VTI i förra veckan reflekterade hon över hur kunskapsuppbyggnad fungerar och stimuleras och drog paralleller till den tidiga 1990-talskrisen och hur Lindbeckskommissionen lade grunden för att statliga verksamheter konkurrensutsattes.
”Sverige var tidigt ute och gick längre än de flesta andra länder”, konstaterade hon.
På så vis svävade Assar Lindbecks ande över också detta seminarium där motpolerna var givna om det kloka i att föra in privata pengar i upphandling av offentligt ägda vägar och järnvägar.
Susanne Ackum, som doktorerade i nationalekonomi vid tiden för Lindbeckskommissionen, placerade ribban på nivån innovation, feedback, lärdomar och effektivitet snarare än det mer begränsande och kamerala – om den lägsta upplåningskostnaden.

Ingen samlad bild över för och nackdelar

”Att kunna börja nya projekt på en högre kunskapsnivå – är det inte det som är meningen?
Delbetänkandet ”Finansieringen av infrastruktur med privat kapital” som presenterades häromveckan föreslår just detta genom att viljan att utvärdera om det finns effektivitetsvinster att hämta genom att involvera privat kapital.
Det är lämpligt att studera frågan genom att genomföra minst tre stora väg- och järnvägsprojekt som OPS, rekommenderar kommittén.  Liknande jämförande studier ligger i startgroparna internationellt, bland annat i Kanada.
När Jan-Eric Nilsson och Johan Nyström, VTI, studerade kunskapsläget och forskning i sin rapport ”Erfarenheter av privat finansiering av offentlig infrastruktur”, på uppdrag av kommittén, överblickade de internationell forskning de senaste tio åren. OPS-projekt tycks visserligen bli klara i tid och är sällan dyrare än planerat konstaterar de. Men man vet inte med säkerhet – det existerar inga projektuppföljningar som ger en samlad bild över för- och nackdelar.
Och de två exempel på OPS hittills i Sverige, Arlandabanan och NKS, har råkat i dåligt rykte. trots att NKS blev klart i tid och på kronan rätt pris. Sett till vad som beställdes som OPS sommaren 2010.
Vem bär ansvaret för att enbart en offert deltog och fick jobbet? Inte Skanska. Vem bär ansvaret för att NKS växte med att antal helt nya beställningar? Beställaren!

Staten lånar billigast
När Skanskas koncernchef Johan Karlström och Riksgäldsdirektören Hans Lindblad pratar OPS är de egentligen mer överens än väntat. Speciellt över det faktum att staten lånar billigast.
Hans Lindblad är pessimistisk när det gäller offentliga beställare. De är så dåliga beställare att staten helt enkelt ska avstå från OPS.
Skanskas och koncernchefen Johan Karlströms ståndpunkt är där den motsatta. Lägsta pris-principen är orsaken till låg produktivitet, den belönar inte innovation.  Det gör däremot rätt valda OPS-projekt som dessutom främjar högre kvalitet i varje led. Utföraren, entreprenören, siktar ju på låga livscykelkostnader.

Staffan Åkerlund, chefredaktör Byggindustrin

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.