Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

"Ordning och reda i rekordtillväxten"

Hur ökade produktionskapaciteten med 50 procent, undrar Staffan Åkerlund.

Publicerad: 16 november 2016, 09:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Senhösten 2016 går byggsektorn på högvarv. Antalet byggstarter ligger i nivå med hur det såg ut mot slutet av miljonprogrammet i mitten av 1970-talet. Det innebär att bostadsbyggandet på ett fåtal år har fördubblat antalet bostäder i produktion, något som få trodde var möjligt. Antalet hinder på väg mot spaden i marken har ju knappast blivit färre.

Den egentliga förklaringen är snarast att det starka trycket från marknaden att få fram fler bostäder varit långvarigt och hårt och att det slutligen lett till att många nya projekt har tagit sig igenom hela hinderbanan samtidigt.

Lugnare prisutveckling?

Att det är dyrt att bygga i Sverige och att detta får genomslag i boendekostnaderna är ett välkänt faktum. Produktionskostnaderna, allt inkluderat, är nära kopplade till det allmänna kostnadsläget i Sverige som i sin tur följer av vår höga, och stigande, levnadsstandard. Det blir tydligt när vi betraktar de krav och önskemål vi som boende ställer på bostadens standard.

Till detta kommer att markpriserna – omkring 60 procent av bostadskostnaden – följer sin egen uppåtstigande bana som en följd av efterfrågetrycket.

På sikt och med bättre balans mellan efterfrågan och tillgång kan vi räkna med en lugnare prisutveckling.

Lika många hyresrätter

Den förändring i nyproduktionen som skett under senare tid är att hyresrätter 2016 blir lika många som det av hushållen ägda. Det är en välkommen utveckling eftersom ett ökat inslag av hyresbostäder för med sig flexibilitet. Det blir lättare för människor att hitta en bostad när de flyttar till nya jobb. Det enskilda hushållet slipper binda upp hela sin ekonomi i boendet.

Den snabba tillväxten av antalet påbörjade bostadsprojekt är en lika välkommen som överraskande utveckling. Redan på tidigare nivåer, omkring 40 000 nya bostäder i årstakt för bara något år sedan, gjorde att byggbranschen arbetade nära sitt kapacitetstak. Att nya bedömningar från Boverket nu signalerar en produktionstakt nära den eftersträvade årstakten på 70 000 öppnar för flera frågeställningar.

Har vi full koll på hur projekten bemannas? Eller har ordning och reda-frågorna tvingats ta ett eller flera steg tillbaka i avseenden som svartarbeten, arbetsmiljö och övriga frågor som är gemensamma intressen för samhälle, byggsektorns företag och svensk arbetsmarknad?

Hur gick det till?

Tids nog kommer det att visa sig hur det gick till när produktionskapaciteten så snabbt kunde öka med 40–50 procent.

Den svenska byggsektorns antalsmässigt dominerande företag är små- och medelstora företag. När för tio år sedan gemensamma krafttag mot svartekonomin som ID06 skapades, var den främsta drivkraften att svartekonomin i byggsektorn gjorde det näst intill omöjligt för dessa att konkurrera om uppdragen.

Ordning och reda-frågorna är ett gemensamt intresse för arbetsgivare och fack i den just inledda avtalsrörelsen 2017. En stor kapacitetsökning för byggsektorn måste svara mot de kraven fullt ut. Det är en avgörande faktor för samhällsbyggnadssektorns hållbarhet.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News