Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Privata mutor och offentliga

Den tekniska chefen i kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg som dömdes till sex månaders fängelse för grovt mutbrott friades för två veckor sedan av Hovrätten i Västra Sverige. Både den dömde tekniske chefen och statsåklagaren Nils-Eric Schultz hade överklagat den fällande tingsrättsdomen.

Publicerad: 28 September 2011, 12:55

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Om någon blir överraskad över utgången så kan vi rekommendera en läsning av domen som ni hittar underst i den här ledaren. Den är kort – hovrättens försättsblad och ytterligare nio sidor resonerande text som motiverar utslaget.

På dessa få sidor hinner hovrätten med att:
• konstatera att ett mutbrott är fullbordat.
• fastställa graden av allvar - grovt eller normalgraden (hur det nu kan finnas "normala" mut- och betstickningsbrott).
• avgöra om brottet har samband med myndighetsutövning eller om det handlar om mutbrott mellan aktörer i den privata sektorn.

Hovrätten går inte alls in på frågan om den tekniske chefen själv haft för avsikt att begå ett brott genom att ta emot "en gåva" från ett företag som normalt kan vara ett av det kommunala bolagets leverantörer, det så kallade subjektiva rekvisitet. Däremot konstaterar hovrätten att det var leverantörens, "gåvogivarens", avsikt att påverka framtida upphandlingar i Göteborg.

Trenden är att lägga ut kommunala verksamheter i privaträttsliga bolag, där gränsen kan bli flytande mellan vad som borde vara myndighetsutövning och mer vanlig kommersiell verksamhet.

Om riksåklagaren verkligen ville att samhället skulle markera att målet mot den tekniske chefen skulle bli vägledande, missade han enligt hovrätten detta tillfälle. Han lade inte ner kraft på att bevisa att bostadsbolaget Poseidons verksamhet är av en sådan art att brottet av den anledningen ska ses som särskilt allvarligt.

Bevisbördan för detta lägger hovrätten naturligt nog på riksåklagaren Nils-Eric Schultz.

Inom den offentliga sektorn utgör korruption ett hot mot demokratin. Men korruption inom näringslivet hotar marknadsekonomins funktion, skriver hovrätten i domen.

Hovrätten går till lagens förarbeten från 1976 (JuU 76/77:17.s11) som skrevs i samband med att besticknings- och mutbrotten utvidgades så att de även omfattade anställda och uppdragstagare i privata sektorn.

Själva skillnaden mellan de två sfärerna, den offentliga och den privata, påverkar enligt förarbeten och kommentarer hur strängt samhället ser på brottet. Mutbrott i samband med myndighetsutövning anses som grova nästan oavsett summa (Hovrätten i Västra Sverige juni 2010, B4800-09, där en trafikinspektör vid 25 tillfällen tagit emot pengar av trafikelever bedömde detta som grovt trots att storleken på mutan i snitt låg under 7 000 kronor).

1975 skrev departementschefen, justitieminister Lennart Geijer, att den "särskilda straffskalan för grova fall över huvud taget knappast skulle komma att bli tillämplig på mut- och bestickningsbrott inom den privata sektorn" (prop 1975/76: 176 s 38). Hovrätten citerar detta i domen.

Tittar man på den mycket vanliga modellen ute i kommunerna med bolagiseringen av tidigare kommunala verksamheter, får vi en kombination av de två nackdelarna – hotet mot demokratin, och hotet mot marknadsekonomins funktion, som hovrätten beskriver ovan.

Det var ju med stor andel skattemedel som bostadsbolagen finansierades, speciellt i uppbyggnadsskedet, och därmed är det främst skattebetalarna som är brottsoffer vid mutbrott i den delen.

I det andra ledet – hotet mot marknadsekonomin – är medvetenheten om hur fusk skadar den fria konkurrensen, en etablerad insikt sedan lagen skrevs 1975. Kopplingen mellan en välfungerande marknadsekonomis betydelse som förutsättning för demokratin är numera entydig.

Kanske är det dags att se över hur motiverad skillnaden mellan bedömningar av mutbrott i offentliga sektorn är från mutbrott i privata sektorn. Det är ju så att denna typ av brottslighet faktiskt angriper samhällets grundläggande funktioner. Även om det sker från två olika håll.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.