Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Reformchans för bostadsbygg

Månaden maj 2013 signalerar en kommande förändring för hela byggsektorn i allmänhet och bostadsbyggandet i synnerhet.

Publicerad: 22 Maj 2013, 13:26


Det är högst troligt att regeringens höstbudget blir expansiv. Och detta med de dubbla motiven att det är lämpligt konjunkturmässigt och att det är valår 2014.Men redan nu går det att se tecknen på kommande satsningar. Den 15 maj publicerade Finanspolitiska rådet sin rapport för 2013 med mycket tydliga rekommendationer för bostadsbyggandet men också för effektivare användning av det redan etablerade bostadsbeståndet. Rådet delar inte Riksbankens oro för en bostadsbubbla med risk för fallande priser och påspädning av finansoron.

”Risken för en stor och abrupt priskorrigering bedöms i nuläget som begränsad”, skriver rådet och efterlyser en bättre fungerande bostadsmarknad med motiveringen att en sådan skulle förbättra rörligheten på arbetsmarknaden och leda till högre ekonomisk tillväxt.

”Vi anser att regeringen bör ta ett samlat grepp om bostadspolitiken i syfte att i ett sammanhang hantera frågor om utnyttjandet av befintliga bostäder, byggande, fastighets- och reavinstbeskattning, ränteavdrag samt bruksvärdessystem”, formulerar rådet sina rekommendationer.

Kollapsen för småhusbyggandet är ett utropstecken. I Sveriges Byggindustriers  färska nyhetsbrev Perspektiv på byggmarknaden, kommenterar nationalekonomen Göran Wikner utvecklingen på småhusmarknaden 1998 – 2012 och finner att det skarpa trendbrottet som inträffade 2008 då marknaden plötsligt stannade upp, betyder  att sammanlagt

56 000 nya småhus till ett värde av 105 miljarder kronor aldrig producerades och köptes trots fallande räntekostnader under åren mellan 2008 och 2012. Från bostadsminister Stefan Attefalls kansli börjar också signaler nå ut att regeringen är lyhörd för råden från Finanspolitiska rådet och om finansdepartementet följer upp med reda pengar är det ett unikt tillfälle att reformera bostadsmarknaden.

Det finns en rad systemfel på bostadsmarknaden som håller tillbaka produktionen av nya bostäder och därmed hindrar människors  möjlighet att flytta till jobb.

Om jobben och arbetslösheten blir den stora valfrågan måste därmed höstproppen från finansdepartementet mycket tydligt lägga en trovärdig kurs som väljarna och hushållen både förstår och bejakar.I förra veckans nummer av Byggindustrin kom Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, med en analys av riskhanteringens betydelse för bostadsproduktionen. Han pekar på de senaste decenniernas ”riskskifte” bort från statliga garantier, subventioner, kommunal borgen till bostadbyggande tillbaka till de marknadsvillkor som gällde vid förra sekelskiftet.

”I dag är det lokala aktörer och hushållen som bär riskerna, samtidigt som bankerna blir alltmer försiktiga.”

Storstadsregionerna står inför en gigantisk utmaning de kommande decennierna genom den trendmässiga urbaniseringen vars drivkraft framför allt är jobb och utbildning. Ska detta lyckas måste det finnas balans på bostadsmarknaden.

Det är möjligt att nå denna balans med nya roller för staten, regionerna, kommunerna och branschen, menar Stellan Lundström. Staten måste ta ett nytt utvidgat ansvar samtidigt som kommunerna får ekonomiska incitament att bygga mer om fastighetsskatten kommunaliseras.

Råden är goda. Det gör nybyggnation lönsam för alla inblandade parter.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.