Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Rot-avdraget räddade sysselsättningen

Byggsektorn präglas av betydligt större konjunktursvängningar och med djupare konsekvenser än nästan alla andra branscher.

Publicerad: 19 Maj 2010, 08:08

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Så har det nästan alltid varit. Men det bör inte längre vara på det sättet eftersom det gör det mycket svårare att lösa en av de största utmaningarna för moderna byggföretag - rekryteringen av välutbildade medarbetare.

Vi är redan mitt uppe i ett jättelikt generationsskifte samtidigt som det saknas en mellangeneration chefer och yrkesmedarbetare sedan 1990-talskrisen. Lägg därtill ett väldokumenterat minskande intresse för högre tekniska och naturvetenskapliga högre utbildningar till fördel för flashigare utbildningar i linje med unga människors drömmar om en framtid inom media, reklam, konst eller de attraktivare delarna av turistindustrin, så får vi en skarpare bild av hur konkurrensen om de mest motiverade framtida medarbetarna ser ut. Bygg har helt enkelt uppförsbacke.

Det blev inte bättre med tanke på hur företag reagerade på recessionen som bröt ut med full kraft fjärde kvartalet 2008. De stora byggföretagen på börsen gjorde vad de måste för att inte helt sänkas av aktiemarknaderna - de såg snabbt över sina kostnader och anpassade kostymen till en marknadssituation där efterfrågan inför nya projekt tvärdog.

Mindre företag, oftast ägarledda, gjorde i många fall också neddragningar i takt med att redan påbörjade projekt började bli klara utan att nya uppdrag strömmat in. Men i många företag i den kategorin, små- och medelstora byggföretag, var neddragningarna mindre dramatiska än hos börsbolagen.

Och skälet till det återkommer i många av de kontakter Byggindustrin har haft med denna kategori byggföretag under hela recessionen. Man vill inte riskera att stå utan sina bästa medarbetare när marknaden - som den alltid gör - vänder upp igen.

Under denna recession har det dock tillkommit något som har bidragit till att stabilisera den svåra situationen för många mindre byggföretag, nämligen det återinförda och förändrade permanenta rotavdraget.

Det tog ett par år in på alliansregeringens mandatperiod innan finansministern Anders Borg tyckte det var konjunkturmotiverat att införa avdraget. Men i princip stod hela regeringen bakom uppfattningen att rotavdraget hade ett nytt och avgörande argument, nämligen att göra svarta jobb vita.

När hushållen dessutom numera får göra att direktavdrag genom att enbart betala halva beloppet för själva arbetet till företagaren som utför tjänsten upp till 50 000 kronor per person och år, görs avdraget ännu mer lockande för den breda allmänheten. I ett hushåll med två löntagare med normalinkomster betyder det att man har råd att köpa in arbetsinsatser för 200 000 kronor per år till en kostnad av 100 000 kronor.

Det betyder att vanliga villaägare kan planera reparationer och förnyelser v sina hem för avsevärda belopp om man ser det på 3-4 års sikt. I år ett nytt kök, nästa år ett nytt badrum, tredje året omläggning av taket och så vidare.

Sammantaget betyder detta att en miljardmarknad inom byggtjänster plötsligt tål att granskas av skattemyndigheterna.

För samhället som tillåter hushållen att göra avdrag för dessa stora belopp, är vinsterna trots allt betydande. Dels är det en moralisk vinst för samhället när hushållen slutar göda svartekonomin. Dels ökar sannolikt de totala skatteintäkterna därför att företagen som sålde svartjobben trängs ut av skattebetalande riktiga byggföretag på en vit byggmarknad.

Kanske har detta mottryck mot en alltför stor neddragning av byggarbetskraften från de små och medelstora byggarna som dragit nytta av rotjobben mildrat en hel del av pendelrörelsen mellan arbetskraftsbrist och en våg av uppsägningar som annars är byggsektorns gissel.

Hushållens efterfrågan har under denna mandatperiod dessutom stärkts av att löntagare i de vanligaste lönelägena genom skattesänkningar faktiskt har fått en hel månadslön extra jämfört med hur mycket rena pengar de hade fram till valet 2006.

Nu vänder orderingången uppåt igen också för storbolagen, som vi rapporterar om i Byggindustrin 17-2010, som utkommer nu på fredag, och flera stora nya projekt startar vilket gör att bolagen behöver anställa tusentals medarbetare. I många fall betyder det återanställningar av tidigare medarbetare.

Men när det väl är gjort, bör kanske även de bolag som är mest känsliga för aktieägarnas humör och investeringsvilja, ta sig en funderare på hur byggsektorn kan bidra till minskande konjunktursvängningar. Det blir vårt mognadsprov för att kvalificera oss för deltagande i samhällsbyggnadssektorn fullt ut.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.