Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Så blir bygg hightech

Byggsektorn svarar för närmare en tiondel av Sveriges BNP. Det gör byggnation i alla dess former och i alla led till landets i särklass största näringsgren.

Publicerad: 11 Januari 2012, 14:43


Det enda område som kan mäta sig med byggverksamhet är en annan lika komplex och heterogen verksamhet – offentliga sektorn.

Det är viktigt att komma ihåg detta när mediabilden och delar av debatten koncentrerar sig på sprickorna i fasaden och missar allt annat – som den bärande stommen, de välfungerande installationerna och de förändrade processerna i arbetet bakom jättebygget som blir alltmer hightech för varje år som går nu på 2000-talet.

För att ta till en drastisk men lika fullt giltig jämförelse: Det är som att låta en enskild flygolycka prägla uppfattningen om all flygtrafik. I dag präglas luftrummet över jordklotet av miljontals flygrörelser och är ett system som fungerar och som folk har förtroende för.

En stor invändning mot liknelsen ska jag själv göra direkt.

Varje gång ett plan kraschar, tillsätter luftfartsmyndigheterna omedelbart en haverikommission som utreder orsakerna till olyckan och drar slutsatser för framtiden hur en liknande händelse ska undvikas i framtiden. Och nationella luftfartsmyndigheter i världens närmare 200 stater samarbetar i dessa frågor och använder samma måttstockar på säkerhet.

Flygindustrin är helt enkelt världsledande inom säkerhet, utbildning och teknik och processtänkande.

Räknar vi in närstående rese- och turistindustrin och framväxten av lönsamt lågprisflyg som Ryanair, Norwegian och många fler, ser vi förutom ledarskap inom säkerhet och teknikutveckling även motsvarande inom logistik och affärskunnande.

Dit har den jättelika byggsektorn lång väg att gå. Sektorn rymmer ju allt från enklaste hantverksinsats till hightech i form av byggsystem, it-konstruktion och processtyrning och tillämpad nanoteknik och modern materialutveckling i likhet med andra innovativa industrier.

Om man betänker att all nybyggnation som utförs under ett år motsvarar omkring en procent av redan existerande bebyggelse, så får vi proportionerna på den möjliga förnyelsetakten. Hus, infrastruktur och städer som sträcker sig sekel tillbaka sätter sin prägel på den värld vi lever i. Bara långsamt kommer detta att förändras. Med takten en procent om året. Inom bygg lever 1800-talet parallellt med 2012 även inom infrastruktur. Järnvägen är ett gott exempel på det.

Men det är färdriktningen som är avgörande. Det som har diskuterats i många år, håller nu på att inträffa. Själva byggprocessen är i full färd att stöpas om och byggverksamhet kan ta steget från tillfälligt sammansatta projektgrupper till lärande organisationer. De ledande aktörerna inom bygg har kommit mycket långt i detta avseende. Det ärjust detta som ger de ledande svenska byggföretagen sin konkurrenskraft .

I detta nummer berättar vi om Skanskas nordamerikanska expansion och planer, hur de har vuxit fram till ett av de största byggföretagen inom vissa av sina affärsområden.

I några kommande nummer under våren kommer vi att redovisa vad oberoende forskare kommer fram till när de genomlyser byggsektorn vad gäller teknik, processer, produktivitet, utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraft. Vi tror att detta kommer att förändra synen – inte minst självbilden – på hela byggsektorn.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.