Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Så gynnar industriavtalet byggsektorn

När Sverige gick in i EU efter folkomröstningen 1994, hände det omedelbart saker med den svenska ekonomin. Det blev inledningen till en för Sverige mycket gynnsam utveckling när det gäller räntor och arbetsmarknadens möjligheter att skapa förutsättningar för reallöneökningar.

Publicerad: 7 Mars 2008, 17:08


1997 svarade den konkurrensutsatta delen av industrin med en ny modell för löneförhandlingar och vilka nivåer som var möjliga öka lönerna till om man samtidigt värnar om konkurrenskraften för exportindustrin.

Det var ett fackligt initiativ, Metalls, och det kom att lägga grunden för mer än ett decennium av reallöneökningar och reell tillväxt i ekonomin. Modellen har fungerat väl tillsammans med den låginflationslinje som blev Riksbankens som en följd av EU-anpassningen.

Allt detta är välkänt men har samtidigt ofta varit omstritt och ifrågasatt.

Den stora skiljelinjen har hela tiden gått mellan de som verkar på en hemmamarknad – med liten internationell konkurrens – och utlandskonkurrerande verksamheter.

I fjol var det handelns parter, både arbetsgivare och fack, som hade gemensamma behov att anpassa löneökningarna till handelns rekyteringsbehov.

I år är sprickan tydligast inom LO när grälet bryter ut mellan IF Metall och Kommunal om fjolårets satsningar på kvinnopotter.

Trots det – anpassningar, kompromisser, har hittills alltid klarats. Med idrottstermer: det har varit hårfina segrar för avtalet. Men det är ändå bara segrarna som räknas. De har fått Sverige att klättra i tabellerna över lönsam tillväxt och högre reallöner.

I det stora hela har det fungerat mycket bra och underlättat för Riksbanken att pricka något så när rätt med sin räntesättning.

I en mycket läsvärd analys i DI den 4:e mars, skriver Gunnar Örn om Riksbanken:

”Penningpolitiken i Sverige, liksom i de flesta andra västländer, bygger på en ganska rudimentär analys av sambandet mellan räntor och priser. Om centralbanken sätter räntan för lågt blir det inflation. Och sätts ränta för högt blir det motsatsen, deflation. Det är de flesta överens om.”

En stor del av Örns text handlar om behovet att ta med också huspriserna i inflationsbedömningen, idag baserad på konsumentpriserna, KPI. Med tanke på den amerikanska husbubblan är det en naturlig tanke.

Hur ska det då gå för byggpriserna, BPI, som stigit i mer än ett decennium trots att konsumenpriserna, KPI, slutade sin branta ökning efter EU-inträdet?

Sannolikt kommer en prispress här som på sikt bryter byggpriserna på samma sätt som konsumentpriserna bröts för tolv-tretton år sedan.

Men det kommer inte att ske genom lönedumpning. Byggnadsarbetare kommer även i fortsättningen att vara ett höglöneyrke inom LO-familjen.

Däremot kommer en utveckling med lägre materialkostnader, högre kvalitet och produktivitet genom mer och mer prefab att prägla sektorn som långsiktig trend.

Och ökar produktiviteten minskar andelen rent hantverk. Med sektorns brist på arbetskraft är detta en välkommen utveckling.

Allt detta följer av en kedja av händelser och förändringar; bättre inköp, konkurrens från import av byggmaterial, högre effektivitet genom logistiksatsningar och högre kvalitet i alla led, gynnar lönsamheten för byggarna trots att prisstegringen kommer att brytas.

Det är naturliga inslag i industrialiseringen av byggsektorn. Det gynnar hela samhället och minskar riskerna för framtida husbubblor.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.