Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Satsa på sunda affärer!

Standardkontrakt är kanske inte det mest inspirerande substantivet i det svensk språket. Men för jurister är det en hel värld i sig.

Publicerad: 2 Februari 2012, 09:05


Den viktigaste funktionen hos ett standardkontrakt, om det är väl förankrat och erbjuder lösningar på motstående intressen, är att det lägger en solid och förutsägbar grund för parterna att göra affärer med varandra på. Riskerna att oväntade juridiska problem plötsligt dyker upp har minimerats. De flesta tänkbara utfall av olika tvistefrågor har analyserats i förväg.

För parterna som står i begrepp att träffa ett mer eller mindre långtgående avtal med varandra betyder detta att man kan koncentrera sig på de rent affärsmässiga sidorna av saken. Det är själva kärnpunkten bakom de flesta standardavtal på branschnivå.

I byggsektorn finns sedan länge en organisation som arbetar med dessa frågor och som företräder samtliga sidor i de flesta affärer som görs upp kring byggandet – Byggandets kontraktskommitté.

Inom denna kommitté nöter och blöter parterna de flesta juridiska vinklar kring byggsektorns affärer.

Med tanke på de mångmiljardbelopp som årligen ska passera genom avtalsmaskineriet innan ett byggprojekt kan sjösättas, är det lätt att inse behovet av en välskött avtalskultur som också förmår att hantera förändringar som ny teknik, nya samarbetsformer, finansieringsmodeller och förändrade marknadsvillkor i största allmänhet.

I dagsläget måste ett stort antal genomförda byggprojekt göras upp som tvistemål i domstolar – eller ännu vanligare – efter medling. Ofta beror det på att parterna varit oklara med vad man egentligen varit överens om vid avtalsskrivandet. Eller att förhållanden förändrats under projekttiden och vem som i så fall bär ansvaret för detta.

Genom åren har kontraktskommittén uppdaterat sina bestämmelser ett antal gånger.

AB04 är det nu gällande avtalet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. ABT är motsvarande för totalentreprenader, ABK för konsulter, ABS för småhusentreprenader mot konsument, ABT-U för underentreprenader vid totalentreprenad och ABM för byggproffsens varuinköp.

I veckans nummer av Byggindustrin varnar Daniel Modeus och Louise Wibert Uggla, entreprenadjurister på Stockholms Byggmästareförening, för att ensidigt driva igenom förändringar av väl avvägda standardavtal inom byggsektorn och exemplifierar vad den rubbade maktbalansen ofta leder till.

När exempelvis byggherren tvingar på entreprenören det ekonomiska ansvaret i situationer där AB-systemet har placerat ansvaret på byggherren – ett av de vanligare avstegen i dag – uppstår just den typen av oklarheter som ofta hamnar i domstol eller skiljedom. Byggherrens misstag är att han tvingar entreprenören att ta ett ekonomiskt ansvar för saker som denne inte kan beräkna affärsrisken för.

Det kan handla om svårberäknade grundförhållanden, bergets egenskaper inför ett stort tunnelbygge och liknande. Periodvis har denna strävan från byggherrens sida att försöka friskriva sig från sitt ansvar fått de svenska storföretagen att avstå från att ens lämna offerter på stora infraprojekt. Modeus och Wibert Uggla lämnar flera tänkvärda exempel. Konsulternas klåfingriga ändringslust är en sådan komplikation som leder till stora advokatarvoden helt i onödan. En annan konsekvens är försäkringsfrågan. Ändrade ansvarsklausuler i AB-systemet får försäkringsbolagen att dra öronen åt sig och då blir riskerna omöjliga att försäkra.

Slutsatsen är med andra ord enkel. Sluta undergräva AB-systemet! Lägg kraften på sunda affärer i stället!

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.