Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Se verkligheten och agera!

Den tillfällige betraktaren av en intensiv byggarbetsplats tänker nog sällan på den långa tid som föregår ett första spadtag i projektet, på är hur trögt, för att inte säga tillväxtfientligt själva maskineriet kan vara.

Publicerad: 20 Mars 2013, 16:01


Om en stad växer behövs både utrymme och infrastruktur som möjliggör en tillväxt i något så när ordnade former. Men vad händer om tillväxten i form av en kraftig befolkningstillväxt kommer först som i fallet med våra storstadsregioner? Stockholm var en provinsiell småstad i världen så sent som vid tiden för andra världskriget. I dag är staden centrum för en region som mätt efter en timmes pendling i varje riktning snart omfattar tre miljoner invånare.  

Geopolitiskt är det en ny värld. Baltikum, Polen, Ryssland – världen har öppnats sig österut och Stockholmsregionen är navet med en årlig tillväxt på 40 000 invånare.

Hur kommer det sig att vi är så dåligt rustade för uppgiften?

Det tar tid att lotsa stora projekt genom planerings-, konstruktions och detaljplanestadierna.

Berör projekten flera kommuner kan motstånd och problem bli oöverstigliga. När Stockholms Handelskammares mångårige chef Peter Egardt utsågs till landshövding i Uppsala län var hans första initiativ att tillsätta en bred och djup arbetsgrupp med inriktning på länets och regionens behov av klarsyn på tillväxtens konsekvenser.

Budskapet var entydigt: Så här ser tillväxten ut nu, så här ser inflyttningen ut. Vi saknar verktyg och metoder att hantera utvecklingen i tid. Detta måste vi ändra på.

I tisdags kväll mötte Peter Egardt årets avgångsklass på Fria Byggakademiens högtidliga avslutning 2013 hos Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Idén bakom Fria Byggakademien är att ge kunskaper och i samhälle, kultur och idéströmningar som ett sätt att placera in byggsektorn i ett större sammanhang.  Under akademiens 49 första år har över tusen deltagare gått igenom programmet.

Bland deltagarna finns inte bara teknologer, arkitekter, jurister, tekniska konsulter utan även ingenjörer som sitter mitt uppe i den beredande, ärendehanterande kommunala byggbyråkratin.  Mötet med Uppsalas landshövdings tillväxtstrategi är en god ögonöppnare.

Som kungens befallningshavare styr han över statens intressen via länsstyrelse och ser till att lagar och förordningar följs. Men han har också som uppgift att främja länets långsiktiga intressen och utveckling.

Med sitt perspektiv från handelskammartiden handlar det om hur regionen ska rustas och utformas för att på bästa sätt ge plats för ytterligare 800 000 invånare. Med normal förändringstakt är uppgiften helt enkelt omöjlig att genomföra.

Det är en insikt som Uppsalas landshövding förmått att samla länets 22 kommuner med samtliga kommunalråd kring. Tillsammans har de skapat ett bostadsprogram, en avsiktsförklaring som ska ge 25 000 nya bostäder på fem år. Man håller gemensamt på att säkerställa marktilldelningen. Över kommungränserna och i samverkan. Man använder markansvisningar för att öka konkurrens mellan olika byggherrar och ökar byggandet av studentbostäder efter många års försummelser.

Ovanpå detta åtar sig länsstyrelsen att halvera sina egna handläggningstider. Uppsala kommun är en god förebild. Att genomföra en radikal tempohöjning i samhällsbyggandet är en verklighetsanpassning som man  ännu är relativt ensam om.  Fler lär följa. Verkligheten är en sträng mentor i samhällsbyggandet.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.