Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Sikta på Premier League!

Vår publicering i förra veckan av innehållet i den nya rapporten ”Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013” har väckt stort uppseende. Rapporten bygger på en undersökning av 444 projekt och det som läsarna reagerar starkt på är att de projekt som av aktörerna själva kallats partneringprojekt får så negativa omdömen.

Publicerad: 28 Augusti 2013, 13:44

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


För oss som är övertygade om att partnering är ett viktigt verktyg för att förbättra byggsektorn på alla plan kan i den enda rimliga slutsatsen vara att undersökningen inte lyckades fånga in något av de i dag många projekt som uppfyller de kriterier på vad som är äkta partnering (se faktaruta på sid 4-5).

Den bilden bekräftas också av de bolag vi intervjuar och som systematiskt bygger upp en erfarenhetsbank av genomförda, äkta partneringprojekt.

Hos byggherren Uppsalahem har byggchefen Lars-Gunnar Sjöö vid det här laget lång erfarenhet av partnering. Man införde partnering som modell för sitt byggande 2005 och har utvecklat 1 800 lägenheter i 15 olika projekt sedan dess.  I dag har användningen vuxit till att tre fjärdedelar av all nybyggnation genomförs med partnering. ”Partnering flyter bäst” är Lars-Gunnar Sjöös mycket bestämda uppfattning. Uppsalahem har genomfört dessa projekt med samtliga storbolag men även några med mindre lokala byggare som Öregrund Bygg och Byggpartner i Dalarna.

Den slutsats som de flesta vi talar med inom företagen som har kommit långt i sina tillämpningar av partnering är att begreppet partnering felaktigt har satts på projekt som i själva verket är någonting annat eller bara är partnering i för liten del.

I Storbritannien där partnering har sitt ursprung används knappast namnet längre efter att ha missbrukats av byggare i många år. Den brittiska staten ville nämligen uppmuntra en bättre samverkan mellan tidigare splittrade aktörer i byggprocessen genom att betala ut bidrag till partneringprojekt. Följden blev att i stort sett allt offentligt byggande snabbt döptes om till partneringprojekt.

Majoriteten av alla byggprojekt har sedan dess förblivit vid det gamla i Storbritannien, vilket sir John Egan kunde visa i en uppföljande undersökning av rapporten Rethinking Construction, som var det arbete som ursprungligen introducerade begreppet partnering för 15 år sedan.

Samtidigt har andelen äkta partneringprojekt med oftast offentliga byggherrar vuxit i Storbritannien. De aktörer som fortsatt med olika samverkansformer på detta sätt kan liknas vid en egen kategori elitbyggare, fullt jämförbar med fotbollens Premier League.

Under denna ”Premier League” sorterar ett myllrande seriesystem långt ner till rena gärdsgårdsserier. Det kommer att ta tid att ändra detta. Men det är fortsatt klokt för byggsektorns mer ambitiösa aktörer att sikta högt och att träna hårt, skaffa sig lärdomar och erfarenheter som följer med från projekt till projekt som en allt rikare kunskapsbank. Det är både målet och medlet för strategisk partnering, där samma företag och människor samarbetar i en rad projekt, som nu börjar vinna terräng hos flera företag och byggherrar.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.