Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Skenet bedrar

Är detta sista avtalsrörelsen mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads på det gamla onda sättet?Frågan kräver en definition: med ond avser jag själva mönstret som återkommer år efter år där byggföretagen i synnerhet och byggbranschen i allmänhet utmålas i sina allra svartaste nyanser. Utan Åtskillnad.

Publicerad: 13 Mars 2013, 14:06


I år dominerar dödsolyckorna och brister i arbetsmiljö. Budskapet i media när första strejkvarslet lades sista februari regisserades skickligt av Byggnads och nyhetsförmedlades av bland annat Sveriges Radios Ekosändningar som att hustrun till en byggnadsarbetare aldrig kan vara säker på att hennes man kommer hem efter jobbet.

Det finns en enkel och slagkraftig dramaturgi bakom budskapen till media. Bygg är en farligare verksamhet än många andra. Därför måste säkerheten byggas in i själva processen. Skyddsutrustning i all ära – den ska självklart användas av alla och gemensamma säkerhetsrutiner ska följas till punkt och pricka – men till syvende och sist är ändå säkerheten en livsviktig fråga där varje medarbetare också har ett personligt ansvar. Även om det yttersta juridiska ansvaret alltid ligger på företagsledningen.

Men är synen på byggsektorns dödsolyckor och arbetsmiljöfrågorna något som skiljer arbetsgivare och fack åt?

Antalet dödsolyckor inom byggsektorn har på bara ett drygt decennium halverats, från i snitt 11,8 dödsolyckor per år till sex 2012. Enligt Sveriges Byggindustrier och deras medlemsföretag är det definitivt sex för mycket. Jakten mot en nollvision pågår. Noll dödsolyckor.

Om Byggnads hade samma omsorg om säkerhetsfrågorna som arbetsgivarna inom Sveriges Byggindustrier, skulle de driva frågan om dödsolyckor på ett helt annat sätt än vad de gör idag. Det finns ett rakare sätt att nå målet. Angrip problemarbetsplatserna.

Byggnads riktar in sina stridsåtgärder mot de arbetsgivare de kommer åt. Det handlar uteslutande om den välorganiserade, välstrukturerade och välskötta delen av byggsektorn – de företag som omfattas direkt av Byggavtalet.

Det är drygt 3 200 företag som i dag uppfyller de kriterier på välskött ekonomi och god etik som BI:s medlemsföretag avkrävs. Ett företag som i dag ansöker om medlemskap måste redovisa två årsredovisningar godkänd  handel och vandel.

Byggnads fokuserar uteslutande på de största bolagen i BI:s medlemskrets när de varslar. Varför?

Därför att det är i dessa så gott som undantagslöst välskötta företag med strikt säkerhetsarbete som de har en facklig struktur lämpad för konflikt.

Där finns fackklubbar, MB-klubbar, som  på betald arbetstid kan agera för konflikter utan eget ekonomiskt risktagande. De lagda varslen kan däremot beräknas kosta företagen omkring 200 miljoner kronor per strejkdag.Kommer Byggnads åt de verkliga säkerhetsriskerna i branschen? I de företag som tar genvägar för att hinna avsluta jobben snabbt och till låga priser?

Svaret är nej. Byggnads har inte radarn på den del av branschen som arbetar med dålig arbetsmiljö. Den delen är osynlig för facklig kontroll. I en mindre del av denna okända sektor har Byggnads tecknat hängavtal. Det finns cirka 9 000. Men inte ens dessa behöver frukta Byggnads kontroller. Byggnads påstår sig varsla för strid för en säkrare arbetsmiljö. Och riktar striden mot de som är bäst i klassen i fråga om säkerhet. Verkar det bakvänt?

Nej, inte om man ser frågan som en förevändning för en strid där det yttersta målet är att bevara fackets makt.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.