"Småhusen utmanar energismarta hus"

”Hus byggda från 1970 och framåt visar oavsett ålder i stort sett samma energianvändning.

Få energisparsatsningar har gett utlovat resultat. Den verkliga energianvändningen i nya hus är oftast avsevärt högre än de beräknade.”

Synpunkten – eller ska vi kalla det utmaningen – är Christer Harryssons, professor i byggteknik vid Örebro universitet, och finns i augustinumret av Bygg & Teknik.

Tankeväckande provokationer

Lars Hamrebjörk, själv ingenjör och rutinerad journalist, tog nyligen över rollen som chefredaktör för tidskriften. Med sina 108 år är den Sveriges äldsta byggtidning med ”byggteknikens kunskapsspridning” som huvuduppgift.

Denna kvartalsskrift är ibland utmanande såväl språkligt som sakligt sett som det ibland blir när experter för pennan. Men tränger läsaren ner till den verkliga substansen blir hon rikligen belönad i form av tankeväckande provokationer och ifrågasättande av mer eller mindre etablerade sanningar.

Harrysson står för krutet

I det aktuella numret är det professor Harrysson som står för krutet.

Han stöder sig på egna undersökningar, men även på publikationer från Boverket och Energimyndigheten, när han pekar på att mindre än en tredjedel av de undersökta husen når beräknad energiprestanda.

Orsakerna är att olika delsystemen mellan klimatskärm och ventilation passar dåligt ihop.

Men det finns också brister i utförandet. En del av svagheterna ligger i byggslarv. Det stämmer väl med de erfarenheter tidningen Byggindustrin har från vår reportageverksamhet från passivhus och lågenergihus. Lyckade satsningar i denna del har i samtliga fall föregåtts av omfattande utbildningsinsatser ner på utförandenivå.

Bakgrund till insats

Det räcker inte med bra konstruktioner och beräkningar, det krävs dessutom att alla delar utförs som det var tänkt.

Det är också bakgrunden till den nationella kompetenshöjningsinsatsen inom energieffektivt byggande, Energibyggare, som startade i våras med Sveriges Byggindustriers webb-baserade utbildning för handledare – som sedan i sin tur utbildar kolleger, byggnadsarbetare och installatörer. Det är ett svar på behovet att fullt ut erkänna att byggandet av energismarta hus kräver ett särskilt noggrant handlag ner på detaljnivå.

Risken är annars att man hamnar i den dåliga statistik som professor Christer Harrysson refererar till.

Pekar på alternativet småhus

Men han pekar på fler detaljer i energisatsningarna inom bygg som också behöver hitta sina lösningar.

Både HSB Living Lab, nybyggda bostäder i anslutning till Chalmers och samprojektet mellan KTH och fastighetsbolaget Einar Mattsson väger in detta.

Målet är att hitta rätt ur en fastighetsförvaltares perspektiv i samklang med de boende. Men Christer Harrysson pekar på de senaste decenniernas experimentbyggande sedan Bo92 och framåt och rader av klena resultat. Han pekar på alternativet – dagens fabriksbyggda småhus och deras i sammanhanget överlägsna energivärden.

Det kallar jag för en verklig utmaning.

Staffan Åkerlund