Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Snart beslutsdags för höghastighetstågen

Sverigeförhandlingen har lagt grunden för vägvalet kring framtidens kommunikationer.

Publicerad: 16 Augusti 2017, 04:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Med en vårspurt i högt tempo och storstadsförhandlingarna om kommunala bostadsåtaganden och kollektivtrafik avprickade, har Sverigeförhandlingen lagt grunden för statsmakternas vägval när det gäller framtidens kommunikationer och mönster för stadsbyggnad.

Avgörandet om höghastighetståg eller inte står för dörren. Formellt handlar det visserligen fortfarande om alternativen upprustning av den existerande, hårt trafikerade och slitna stambanan eller nya höghastighetsspår mellan storstadsregionerna. Sista ordet är inte sagt än.

Men Sverigeförhandlingen, som har klarat av lejonparten av sitt uppdrag, med de tre storstadsuppgörelserna och dess berörda kommuner och har lagt ut färdriktningen för framtidens trafiksystem. Den har också aviserat vilka frågor som pockar på lösningar. Därmed är det nu dags att återlämna det jättelika uppdraget till regering och riksdag att besluta.

För allt fler är det uppenbart att den nuvarande stambanan inte längre kan konkurrera som framtida lösning.  Dess roll blir även efter en nödvändig upprustning att komplettera. Kvar står då praktiska frågor om finansieringen av de nya spåren. Ska Sverige välja en modell för finansiering som får höghastighetstågen i drift så snart som möjligt, eller ska vi hanka oss fram med traditionell anslagsfinansiering som i dag?

Med Öresundsbron som förebild har detta prövats redan med framgång. Staten kan bilda ett eget, separat bolag som tar upp lån för jätteprojektet, skilt från statskassan i övrigt. Allt fler röster i debatten drar också i den riktningen.

Hur snabbt ska det gå?

Den stora frågan är därmed reducerad till hur snabbt vi ska ha ett nytt trafiksystem i drift. På på 2030-talet eller först betydligt senare? Frågan är inte minst intressant för de som ska investera och sätta själva tågen i drift. Det är ett val om hur snabbt ett nytt trafiksystem kan göra nytta och betala sig för operatörer och samhälle.

I dag ser samhället radikalt annorlunda ut än när nuvarande stambanor byggdes i slutet av 1800-talet. Det är inte längre malmtågen eller att göra skogsråvaror tillgängliga som är den främsta drivkraften bakom transporter utan hur människor ska leva och organisera boende, arbete och samhällsliv i en tid av snabbt accelererande urbanisering och koncentration av storstadsmiljöer. Det sätter fokus på att trafikslagen i sig – tåg, bilar och flyg – skapar helt olika slags städer.

Europa har i jämförelse med USA byggt färdiga städer innan bilism och flyg ritade om förutsättningarna. Täta städer är miljö- och energimässigt smarta. Alla trafikslag behövs även i framtiden, men ur ett stadsplaneringsperspektiv är allt som gynnar tätare, effektivare städer att föredra. Tåg från stadskärna till stadskärna med mycket rimliga restider bör sätta normen för utsläppsbefriat resande.

Elektrifiering och autonoma lösningar för bilism och tunga transporter liksom alternativa flygbränslen får därmed en vass konkurrent att förhålla sig till. Det är hoppingivande för utvecklingen.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.