Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Solidarisk finansiering i kvarteret? Knappast!

Uppgiften måste lösas av samhället i sin helhet.

Publicerad: 11 Oktober 2017, 04:00


Den påtagligt långa högkonjunkturen gör att byggsektorn går för fulla segel, vilket inte nödvändigtvis betyder att alla tjänar mer pengar. Ens på sikt. I horisonten avtecknar sig redan mörka moln och stormsvalor har siktats.

Det faktum att byggresurserna sedan flera år går för fullt och att trycket på bostäder fortsätter pressa upp priser och hushållsskulder till rekordnivåer rimmar illa med samhällets behov av balans.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

En avgörande faktor bakom allt högre projektkostnader i bostadsbyggandet är markpriserna som sedan länge har passerat kostnaderna för själva produktionen

Prispressen på byggbolagen saknar sin motsvarighet i priserna på mark. Läge är allt.  Och många kommuner är storägare.

Byggsektor i högform

Sveriges Byggindustriers 30 största-lista som vi publicerar denna vecka återspeglar trots detta en byggsektor i högform. Bolagen har skilda strategier när det gäller tillväxt och rekrytering. De flesta har varit med om både uppgångar och nedgångar och tar höjd för det.

Men det som tillförs bostadsmarknaden i form av nyproduktion är en försvinnande liten andel i förhållande till det redan byggda.

Vi har sett ett oavbrutet prisrally för bostäder de senaste 20 åren. Innerstadskärnor i storstäderna, välplacerade villor och egna hem har lett utvecklingen och mark för blivande byggande har följt med.

Men 2017 liknar inget tidigare år.

Nollräntan har gett allt fler hushåll chans att hänga med i en prisutveckling som vore orealistisk med normala räntelägen. Problemet för byggsektorn är att detta just nu är själva marknadsplatsen för allt hårdare bolag. De agerar efter de förutsättningar som råder – bostadsbrist och ett prisrally som de senaste åren dessutom dopats av minusränta.

Nu signalerar Riksbanken och Stefan Ingves, i veckan med förnyat mandat, en kommande hårdför linje mot hushållsskulderna. Trycket ökar på politikerna att trappa ned ränteavdragen vid sidan av redan föreslagna ökade amorteringskrav och skuldkvottak.

Går det att lösa uppgiften att lägga grimma på låntagarna utan att bromsa ekonomin i sin helhet?

Göteborgsk modell för social housing

Svaret blir avgörande för vår samlade förmåga att klara boendet för hushåll som inte själva kan betala. I januari i år var 26 000 lägenheter uthyrda med sociala kontrakt. Och social housing är ett växande behov. I Göteborg inleds ett försök som liknar en tysk modell.

I Tyskland är det vanligt att bostadsprojekt får klartecken först när en viss andel avsätts till låga hyror. Det är upp till byggherren att se till att projektet i sin helhet bär sig.

Men modellen låter sig knappast överflyttas till ”bostadsbubblans” Sverige där en grupp högbelånade boende i så fall tvingas subventionera billigt boende i samma kvarter där de själva måste axla allt högre lånekostnader och ökande amorteringar.

Det är inte realistiskt med ”solidarisk finansiering i kvarteret” ovanpå allt annat. Den uppgiften måste lösas av samhället i sin helhet.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.